Public service-förslagen oroar SR-ledningen

Enligt vad Ekot erfar föreslår utredningen att det blir en skatt med liknande konstruktion som begravningsavgiften.

Även de som i dag inte tittar på Sveriges Television eller lyssnar på Sveriges Radio ska alltså vara med och betala, tanken är att fånga dem som i dag lyssnar och tittar men via datorn eller mobilen.

Den nya skatten ska ligga utanför statsbudgeten för att den politiska styrningen ska kunna undvikas. Om förslaget går igenom i riksdagen får Radiotjänst i Kiruna lägga ner från 2014.

– I dag vet vi faktiskt inte vad kommittén föreslår, jag har inte läst något ur utredningen. Men det viktiga för oss på Sveriges Radio är att om man ska ersätta licensen så måste det vara med ett system som på väldigt lång sikt säkrar public-serviceföretagens oberoende från politiken. Har man inte ett klart förslag då skapar man bara förvirring, då är det bättre att hålla kvar vid det licenssystem som vi faktiskt ser fungerar i dag, säger Sveriges Radios tillträdande VD Cilla Benkö.

Sveriges Televisions VD Eva Hamilton vill vänta med att kommentera förslaget.

Kommittén föreslår också att avtalens längd för kontinuitetens skull ska bli sex år. Dessutom skriver utredningen att Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska begränsa sin utveckling på andra plattformar. Till exempel bör det endast vara tillåtet att göra webbsidor som har direkt koppling till programmen. 

– Jag förutsätter av vi kan jobba ungefär som vi gör i dag. Jag tror att kommittén också inser vikten av att public service finns på alla plattformar och ger publiken samma oberoende journalistik som man får i radions FM, säger Cilla Benkö tillträdande VD för Sveriges Radio.

Utredningen överlämnas till kulturminister Lena Adehlson-Liljeroth om en dryg vecka, den 11 september.