Arktis utan havsis kan rubba vädersystemen

PZ: Ett istäcke stort som halva USA som smält bort sen 80-talet?! Det låter enormt mycket.

ML: Ja det är en stor förändring. I Arktis finns både stora isar på land, som isen och glaciärerna på Grönland tex och så finns då det stora täcket av is över havet. När man nu talar om att isen i Arktis smälter så är det just havsisen som smälter bort på sommaren, men sedan växer till igen under vinterhalvåret.

Nu i mitten av september brukar isen vara som minst och i år har alltså ett nytt rekord slagits då täcket smält ner till under 4 miljoner kvadratkilometer. Och forskarna säger att det är ett resultat av den förstärkta växthuseffekten som vi skapar med våra koldioxidutsläpp, även om issmältningen också påverkas från år till år av naturliga variationer.

Man brukar säga att uppvärmningen i Arktis går dubbelt så snabbt som på övriga jordklotet.

Hittills har fokus mest legat på att försöka förstå varför havsisen smälter så fort, men nu börjar nu fler och fler forskare också studera vilka konsekvenser det kan komma att få tex för klimatet och vädret.

Man talar bland annat om den arktiska paradoxen. Flera studier har nämligen visat att ett varmare Arktis, där både havet och atmosfären värms upp, faktiskt kan leda till kallare väder på andra ställen på norra halvklotet.

--  När det blir mycket mer vatten blir det också mycket mer yta där vattnet kan avdunsta till atmosfären. Så atmosfären har möjlighet att ta upp mycket mer vattenånga i Arktis. Och då finns också den teorin, tex på vintern, att det kan transporteras till Europa och bidra till att det snöar mycket mer häftigt till exempel i bergsområden, som över Alperna.

Andra ställen som fått uppleva extrema vintrar de senare åren är tex den amerikanska östkusten och städer som New York tex som rapporterat om ovanligt tidiga och kraftiga snöstormar både 2010 och 2011.

PZ: Men det finns ju också nypublicerad forskning som visar att uppvärmningen av Arktis skulle kunna leda till mer extremt väder av olika sorter, både varmt och kallt. Hur hänger det ihop?

ML: Det handlar om hur ett varmare Arktis kan påverka cirkulationen av vindar och vädersystemen över hela norra halvklotet. Allt det drivs nämligen av jordens rotation och av skillnaden i temperatur mellan den varma ekvatorn och det mycket kallare Arktis. När nu den temperaturskillnaden minskar, i och med att Arktis värms upp, så kan hela systemet rubbas.

Jennifer Francis är professor vid Rutgers university i USA, där hon bland annat studerar klimatförändringar i Arktis. Hon har i en studie visat hur jetströmmen över norra halvklotet (de kraftiga vindar som blåser runt jorden, flera kilometer upp i troposfären och stratosfären och styr hur hög- och lågtryck förflyttar sig) verkar vara på väg att förändras både till form och hastighet..

– Jetströmmen börjar få ett mönster med större vågor än tidigare, som dessutom förflyttar sig långsammare över planeten, säger Jennifer Francis

De vädersorter som just då finns där jetströmmens vågor befinner sig, kommer då att kunna "låsas fast" längre än normalt på samma ställe.

– Om man befinner sig i ett vädermönster med mycket snöande som pågår under lång tid, kan det blir problematiskt. Men motsatsen kan också förekomma: att man får längre perioder med ovanligt milt väder, även på vintern.

Förklarar Jennifer Francis som tror att vi har att se fram emot en intressant vinter nu, efter den rekordstora isavsmältningen i Arktis, med mer extremt väder av olika sorter på olika platser på norra halvklotet.

PZ: Skulle det här kunna ligga bakom den trista, regniga sommaren vi haft här i Sverige i år?

ML: Ja, det finns meterologer som menar att just den sortens envisa regnande kan vara ett sådant lågtryck som låsts fast av jetströmmar under längre tid än normalt, och kanske också litet lägre ner än vad som är vanligt.

PZ: Sen har det skrivits en del om hur mycket den smältande isen kan komma att förstärka den globala uppvärmningen, det som forskaren på isbrytaren pratade om, hur fungerar det?

ML: Isen över Nordpolen fungerar som ett stort, vitt paraply kan man säga, som reflekterar tillbaka solens strålar ut i rymden. Det kallas för albedoeffekten. När det här paraplyet blir mindre kommer mer solstrålning att fångas upp av den svarta havsytan istället och värma upp havet och atmosfären. 

En brittisk professor i havsfysik vid universitetet i Cambridge, Peter Wadhams, gick i veckan ut med uppgifter om att havsisen nu är så tunn att all sommaris kan vara helt borta redan om ett par år (inte tio, femton år som är en vanligare prognos). Wadhams menar att den minskade albedoeffekt det innebär skulle kunna motsvara 20 års extra koldioxidutsläpp. Vilket i sin tur skulle snabba på uppvärmningen och sätta igång oåterkallerliga processer som smältande permafrost och grönlandsisar och höjda havsnivåer, mycket tidigare än vad majoriteten av forskarna och deras klimatmodeller förutspått hittills.

Men det här är ännu opublicerade uppgifter, och Rune Graversen, som i sin forskning räknar just på albedoeffekt, har svårt att tro att det smältande istäcket kan ge ett så stort tillskott av värmande effekt som Wadhams påstår. Det handlar snarare om tio till tjugo procent av temperaturökningen på jorden som beror på smältande isar, enligt Graversen. Alltså betydligt mindre.

– Som sagt har det blivit ungefär en grad varmare på jorden, men det är ju ingenting som vi känner av när vi är ute. Vi kan ju inte känna att det är varmare nu än det var på 80-talet egentligen. Men, när vi ser på bilderna från Arktis är det ju väldigt, väldigt tydligt, säger Rune Graversen.

– Så det att isen minskar i Arktis det visar oss ju att det verkligen är förändringar på gång.

Det säger alltså Rune Graversen vid Stockholms universitet, tack Marie-Louise för den rapporten.