Pianorullar i Klassisk förmiddag

Emil Sjögren (1853-1918)

4:15 min

Emil Sjögren skrev helst i de små genrerna: sånger, violinsonater och pianostycken. Hans musik passade i tidens musikaliska salongsmiljö, det lyhörda spelet kunde lätt uppfattas av lyssnarna, som satt nära musikerna.

Som 15-åring fick Emil Sjögren pianolektioner av organisten Ludvig Ohlson. Ohlson stödde Emil Sjögren under en lång tid, genom orgel- och kompositionslektioner och Sjögren sattes också in i pianobranschen. 1870-74 studerade Sjögren vid Musikkonservatoriet i Stockholm, bl.a. orgelspel, men också piano för Ludvig Norman. 1879 studerade han i Berlin, bl.a. komposition för Friedrich Kiel, som också var lärare till Bernard Stavenhagen. Efter en organisttjänst i franska reformerta kyrkan i Stockholm, kunde Sjögren sedan med ekonomiskt stöd tobaksfabrikören Carl Bodach, göra en längre resa i Europa, som förde honom till Köpenhamn, Wien, Marienbad, Wien och Paris. Efter hemkonsten 1885 kunde han åter studera i Berlin under en säsong.

1885 vann Emil Sjögren första priset i en kompositionstävling med pianosamlingen Erotikon. 1888 publicerades hans kanske mest kända instrumentalverk: Violinsonat nr 2 e-moll. Han skrev totalt fem violinsonater.

Emil Sjögren var känd för sina orgelimprovisationer och ansågs vara en av Stockholms bästa organister. Han tjänstgjorde några år i Richard Anderssons pianoskola innan han 1890 blev organist i Johanneskyrkan, en tjänst han behöll livet ut.

1890-talet var problematiskt för Sjögren. 1895 dog hans mor, men 1897 kom en förändring till det positiva: giftermålet med Berta Dahlman. Emil Sjögren hade alltid haft ett intresse för fransk musik. Han bodde med sin hustru långa tider i Paris och Emil Sjögren blev ett namn i den franska musikvärlden.

Emil Sjögren spelar:

Emil Sjögren

Pianosonat nr 2 A-dur (II)

Källa: Anders Edling i Musiken i Sverige, band 3. Fischer & Co., Stockholm 1992.