Kritik mot att biståndspengar får betala annat

2:43 min

Regeringen fortsätter att ta allt mer pengar ur biståndsbudgeten för att använda till andra saker. Främst till flyktingmottagning i Sverige, där anslaget ökar från 3,5 till nästan 4,5 miljarder kr nästa år. Utvecklingen oroar Annica Sohlström, som är generalsekreterare för Forum Syd, en paraplyorganisation för 160 svenska biståndsorganisationer.

– Ja, vi tycker att det är en oroande utveckling, säger Annica Sohlström. För det första vill jag säga att vi tycker att Sverige ska ha en generös flyktingmottagning och en generös flyktingpolitik, men att det ska inte tas av biståndspengarna. Och vi ser nu att det ökar från 9 procent till 12 procent av biståndsbudgeten, det som går till flyktingmottagning.

En procent av statsbudgeten går till bistånd. Och eftersom ekonomin växer blir biståndet större. Nästa år beräknas biståndsramen till 38 miljarder kronor, en ökning med drygt två miljarder.

Men samtidigt räknas alltså mer pengar av till annat än bistånd i fattiga länder. Enligt Forum Syd tar Sverige ut ovanligt mycket pengar till flyktingmottagning, jämfört med andra länder. Men biståndsminister Gunilla Carlsson tillbakavisar kritiken.

– Jag förstår inte att Forum Syd inte vill upprätthålla sig vid de regler som faktiskt finns i det internationella biståndet. Det här har varit en modell som Sverige har använt sig av sedan 1991, säger Gunilla Carlsson.

Men det är inget som tvingar Sverige att tillämpa just de reglerna.

– Nej, men det är också så att jag har ansvaret för flyktinginsatser varhelst det är i världen. Och på samma sätt, när flyktingar kommer då till Sverige, för att söka skydd, så avräknas det biståndsbudgeten. Jag tycker det är bra att det kommer på ett och samma konto.

Men det innebär ju samtidigt att det är världens allra fattigaste människor som får betala för flyktingmottagningen i Sverige.

– Det är världens allra fattigaste som drabbas av krig och förtryck. Det är världens allra fattigaste som många gånger inte får komma till tals och det är också de som är mest sårbara. Och då flyr människor många gånger, och då har vi en skyldighet att hjälpa till, påpekar Gunilla Carlsson.

Regeringen har tidigare fått kritik för att betalat en del ambassadhyror med pengar ur biståndsbudgeten. Nu har modellen för hur hyreskostnader inom biståndspolitiken ska beräknas. Slutsumman visade sig bli densamma. En halv miljard av biståndet går till utrikesförvaltningens hyror.

Stipendier till studenter från biståndsländer, som vill läsa vid svenska universitet, det svenska bidraget till Eu:s bistånd och en del bidrag till FN är ytterligare några poster i biståndsbudgeten.

Knappt hälften, 17 miljarder i år och 18 miljarder nästa år, går till Sida, för internationellt utvecklingssamarbete. Och Sida förmedlar en del av de pengarna vidare till biståndsorganisationer i Forum Syd. Där råder det ingen brist på angelägna projekt att stoppa dem i, säger Annica Sohlström.

– Det är absolut inte brist på bra projekt och behoven är enorma ute i de fattiga länderna. Utan det är väl att man behöver pengar till saker här i Sverige och då tar man av de här pengarna.