Humanistisk expertis efterfrågas

1:38 min

När man talar om vetenskap är det ofta naturvetenskapliga forskare som får höras, men i en nyutkommen bok skriver idéhistorikerna Anders Ekström och Sverker Sörlin att det är hög tid för humanisterna att ta plats som de forskare och experter de är.

– Vi ser nu mängder av tecken runt om i hela världen på att humanistisk kunskap efterfrågas, för problemen är så komplexa idag att det inte räcker med en teknisk eller medicinsk expertis till exempel. Vi är på väg in i en period att försöka återformulera ett humanistiskt samhällsuppdrag, säger Sverker Sörlin.

Under många år har den humanistiska forskningen ansetts marginaliserad och nedvärderad, men enligt Sverker Sörlin kommer humanisterna att spela en allt större och viktigare roll framöver. Han pekar på områden som till exempel medicin där humanistisk expertis behövs för att lösa etiska och kulturella frågor, och alla de nya digitala medier som ställer oss inför nya utmaningar som har att göra med allt från moral och makt till estetik och språk.

Eller varför inte miljöforskningen – hur ska man till exempel förstå de klimatskeptiker som inte accepterar de naturvetenskapliga slutsatserna om en människopåverkad global uppvärmning och behovet av att begränsa koldioxidutsläppen. Ett sådant fenomen kan man inte kalla fram en glaciolog eller meteorolog att förklara. Här krävs i stället forskare som kan analysera hur olika värderingar kan uppstå i ett samhälle, här behövs filosofer, etnologer och historiker.

Varför verkar till exempel människor med vissa politiska värderingar mindre benägna att acceptera klimatforskarnas naturvetenskapliga slutsatser? Det är ett exempel frågor som humanistiska forskare nu måste börja ställa på allvar menar Sverker Sörlin.

– Tittar man ut över världen ser man en sorts nybyggaranda som jag tycker bådar gott. Man behöver bryta sig in i samhället och få en röst som räknas, säger Sverker Sörlin.