Transplantation av avföring för diabetiker

2:22 min

Diabetes typ 2 kanske i framtiden kan behandlas med avföringstransplantation. Det tror Sven Pettersson som är professor i värd-mikrobinteraktion på Karolinska institutet.
Redan idag används avföringstransplantation inom den svenska vården för att bota patienter med svår diarré.

 Det handlar bland annat om människor som har fått sin tarmflora utslagen efter upprepade antibiotikabehandlingar. För att få en fungerande tarm igen kan man få avföring från en frisk människa insprutad i stjärten. Målet med behandlingen är en diarréfri, normalt fungerande tarm där de nya mikroorganismerna ska etablera sig i den sjuka tarmen och bygga upp ett nytt fungerande tarmekosystem.

I tarmarna lever en enorm mängd mikroorganismer som bryter ner maten och gör den mer tillgänglig för oss människor, den här tarmfloran är helt avgörande för vår ämnesomsättning.

Nästa behandlingsområde med avföring kan bli en av våra stora ämnesomsättningssjukdomar, diabetes typ två, säger Sven Pettersson som är professor i värd-mikrobinteraktioner på Karolinska Institutet.

– Där man har gjort bajstransplantat hos normalt friska personer till dem som har diabetes, har man korrigerat beroendet av medicinering. Man har alltså minskat beroendet av insulin, genom att tillföra ett bajstransplantat.

Efter avföringstransplantation har människor med typ 2 diabetes fått bättre sockertolerans och ökad insulinkänslighet. Problemen med diabetets har blivit mindre, säger Sven Pettersson och hänvisar till de senaste årens forskning som har visat de här sambanden mellan bakterier i tarmen och diabetes.

Men hur det här går till, vilken mikroorganism i tarmen som gör vad, det vet man ännu inte.

Innan det kan bli aktuellt att behandla diabetssjuka med hjälp av avföring måste kunskapen bli bättre, anser Sven Pettersson.

– Vi vet ju inte vad vi transplanterar, för vi vet ju inte vad det här bajset innehåller. Det kräver att vi har bättre kunskap innan det kan bli en klinisk behandling. Men det faktum att det är gjort och att det finns resultat pekar ju på att det här kan vara en framtida möjlig behandling, när vi har större kunskap om vad som finns i bajset.

Här är forskningsartikeln Sven Pettersson refererar till: Gastroenterology. 2012 Oct;143(4):913-916.e7. doi: 10.1053/j.gastro.2012.06.031. Epub 2012 Jun 20.

Gustaf.klarin@sverigesradio.se