Livmoder odlas från stamceller

1:29 min

Nobelpriset i medicin igår gick, som många, inklusive vetenskapsradion hade tippat, till forskning kring så kallade inducerat pluripotenta stamceller, alltså celler som forskarna lyckats få att backa i utvecklingen och bli en sorts ursprungliga celler som kan utvecklas till många olika organ.

Det här väcker förhoppningar för att kunna hjälpa sjuka i framtiden, till exempel för att laga eller ersätta skadade organ, och genom att utgå från patientens egna celler så kan man undvika att organ stöts bort av immunförsvaret.

Ett pågående projekt där den här forskningen skulle kunna användas gäller kvinnor som saknar en fungerande livmoder. Redan idag har några kvinnor fått en livmoder transplanterad från en donator, men som i framtiden kan få en ny, byggd av deras egna stamceller kombinerat med material från en avliden person.

Mats Hellström, forskare på transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg förklarar:

– Tanken är att man ska kunna ta bort celler från en livmoder från en avliden person och så skulle man kunna förvara livmodern i kylen, tills man har någon som är i behov av en transplanterad livmoder.

Cellerna tvättas bort från organet med kemikalier och kvar finns själva bindväven, en slags stomme eller mjukt skelett av livmodern. När en kvinna sedan behöver en donation så tar man fram det här livmoderskelettet ur kylen och låter stamceller från patienten själv växa till på bindväven. Då känner kroppen igen cellerna och stöter inte bort den nya livmodern. Metoden, är ännu på forskningsstadiet, men har många fördelar menar Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi, som leder projektet på Sahlgrenska. Man hoppar över donatorn och avstötningsmedicinen. Stora besparingar både ifråga om pengar och lidande.

– Den stora vinsten är naturligtvis att man kan ta organ från patienter som har varit avlidna en tid, man behöver inte ta från multiorgandonatorer där hjärtat fortfarande slår. Sen i och med att man använder kroppens egna stamceller så får man ingen avstötning och man behöver alltså inte ta någon avstötningsmedicin.

Hur långt fram i tiden ligger detta?

– Jag tror att det ligger minst tio år fram i tiden, säger Mats Brännström.

Det är ännu inte är klart vilken typ av stamceller som kommer användas i det här sammanhanget. Mer om forskning kring livmodern i Kropp o själ, 10.03 i P1.

Reporter: Ulrika Hjalmarson Neideman.