"Domstolar behandlar pengar som föremål"

1:47 min

En övervägande del av alla pengar i dag existerar bara som abstrakt information på våra banker. Trots det behandlar jurister och svenska domstolar pengar och värdepapper som fysiska ting. Istället bör pengar betraktas som en form av relation, menar Karin Wallin-Norman, lektor i affärsrätt på Linköpings universitet.

Karin Wallin-Norman har studerat flera svenska rättsfall kring äganderätten till kontopengar. Hon menar att domstolarna blundar för bankernas viktiga roll i handhavandet med dagens pengar.

– Domstolen fantiserar om att det kanske handlade om pengapåsar och sedelbuntar, fast det var ju inte det. Det finns inga papper hos banken, det finns inga sedlar och mynt som täcker alla våra tillgångar på banken, det är inte så, säger Karin Wallin-Norman. 

Enligt henne bör jurister istället betrakta värdepapper och pengar som en form av relation mellan kontoinnehavaren och bankerna som förmedlar informationen via konton – domstolarna kan då döma utifrån hur de inblandade agerar i denna relation.

Ett exempel på när det hade varit bättre att betrakta pengar som en relation är ett rättsfall som Karin Wallin-Norman studerat, där en person av misstag satte in pengar på sin kompis konto. Kompisen var skyldig sin bank pengar och banken tog därför alla pengarna.

Eftersom domstolen såg på pengarna som ett objekt – en fysisk påse med pengar som bara togs emot av banken – och därmed bortsåg från bankens funktion som betalningsförmedlare, så dömde domstolen att banken skulle få behålla pengarna som satts in av misstag.

I en betalningstransaktion är bankerna inte bara passiva åskådare, utan de är dem som har ansvar att kontoföra betalningen. Enligt Karin Wallin-Norman hade utfallet kunnat bli annorlunda om domstolen uppmärksammade bankernas ansvar i pengarelationen:

– Bankernas funktion i samband med hanteringen av pengar, finns överhuvudtaget inte med. Jag tycker att det handlar om rättssamhället – man ska kunna lita på att domstolarna dömer utifrån de fakta som finns och inte låtsas som att det finns saker som inte finns.

Anledningen till att det här problemet uppstått är att rättsväsendet inte hängt med i den digitala utvecklingen av pengarna, menar hon.

– De jurister som utbildar jurister och skriver läroböckerna, baserar sin verklighetssyn på hur det var för femtio år sen, då datorerna inte fanns, säger Karin Wallin-Norman.