Kritik mot brister i skolans demokratiarbete

3:30 min

De svenska skolorna saknar en helhetsbild och gemensam hållning kring demokrati- och värdegrundsuppdraget, konstaterar Skolinspektionen i en ny granskning. Om skolan misslyckas i sitt uppdrag ökar risken för intolerans och främlingsfientlighet, enligt rapporten.

– Om lärarna har inte kompetens till att kunna föra denna typ av diskussioner med sina elever, att inte kunna bemöta till exempel rasistiska argument, så finns det risk att de här diskussionerna leder till att, om man sätter det inom citationstecken, att rasisterna får rätt. säger Mimmi Garpebring, förbundsordförande i Sveriges elevråd.

Skolinspektionen har granskat 17 skolor från norr till söder. Enligt rapporten saknar 13 av de 17 granskade skolorna en helhetssyn och gemensam hållning kring demokrati- och värdegrundsuppdraget och vad det innebär. Brister som kan leda till att eleverna inte får vara delaktiga och träna sin demokratiska kompetens, säger Angerd Eilard,utredare på Skolinspektionen och projektledare för granskningen.

– Det som vi har funnit är att de här demokratiutvecklande förmågorna och kvalitéerna de genomsyrar inte i tillräcklig utsträckning undervisningen. Det kan handla då om fördjupande och problematiserande samtal där alla elever får komma till tals och uttrycka sina tankar och åsikter eller kritisk reflexion, säger Angerd Eilard.

Att eleverna inte tränas tillräckligt i de demokratiska kompetenserna i undervisningen visar att man koncentrerar sig mest på de formella bitarna, säger Angerd Eilard. Hon anser att problemet har funnits länge i skolorna och för att förbättra situationen försökte man introducera en mer problematiserande samtalskultur för tio år sedan, men hittills utan något nämnvärt resultat.

Det är den enskilda lärarens kompetens och subjektiva tolkningar som avgör om eleverna tillåts uttrycka till exempel könsdiskriminerande eller främlingsfientliga åsikter i klassen och bemöta dem i klassrummet. Gör man inte det då motverkar man uppdragets syfte, säger Angerd Eilard. Och då skapas en "tystnadskultur" och man föreställer sig att allt är frid och fröjd, säger hon:

– Det finns en tendens för att samsyn blir ett ideal som i sin tur tvingar fram ett alltför likriktad synsätt som kan leda till något slags  "tystnadskultur" där risken då är att det uppmuntrar instrumentellt och ytligt lärande, säger Angerd Eilard, som tillägger att  man i några av skolorna upptäcky tendenser till främlingsfientliga attityder under ytan.

 Skolinspektionen uppmärksammar också att skolmiljön kan vara ganska stökig och otrygg, och att det där förekommer kränkningar och ett grovt språkbruk och ett slags kultur där man inte tycker att skolan är viktig. Det finns en risk att man då skyller på elevernas bakgrund eller på andra aktörer som inte tillhör skolan. Därför rekommenderar Skolinspektionen bland annat att rektorer och lärare utvecklar ett kritiskt förhållningssätt och tillåter ett öppet samtalsklimat i klassrummet, säger Angerd Eilard.

 Mimmi Garpebring, förbundsordförande i Sveriges elevråd, menar att det finns olika vägar för skolan att hjälpa till att skapa demokratiska medborgare, men då måste man ge eleven makt över sin vardag i skolan:

– Att läsa om demokrati ger dig inte bilden av dig själv som en demokratisk medborgare. Att VARA en demokratisk medborgare ger dig bilden som demokratisk medborgare. Och där är det extremt viktigt att skolan tar sitt ansvar och låter eleverna ha reell makt, ha reellt inflytande över sin utbildning och över skolan som helhet. För att det är på det sättet som man lär sig vara en aktiv samhällsmedborgare och det är på det sättet som man kan vara det även  under sin skoltid, säger Mimmi Garpebring, förbundsordförande i Sveriges elevråd.