Så väljer USA en president
– Det är knäppt med elektorsröster, tycker jag, för det är som att vissa delstater inte räknas.
– Ja, elektorsröster, det är orättvist…
Diskussionen om elektorssystemet hörde Sveriges Radios Ginna Lindberg bland nioåringar på en skolgård i Washington ett par veckor innan valet 2008. Men hur fungerar systemet, och hur påverkas valet?
Alla som minns efterspelet till det amerikanska presidentvalet 2000 vet att det inte räcker med att få flest väljarröster för att koras till president i USA. Kampen handlar istället om att vinna i delstaterna.
Elektorer väljer presidenten
Varje amerikansk delstat har ett antal röster, så kallade elektorsröster, och det är dessa elektorer som formellt utser presidenten.
Antalet röster hänger ihop med hur många innevånare en delstat har. Jättestaten Kalifornien har till exempel 55 röster, medan glesbefolkade Montana bara har tre.
Vinnaren får rubbet
Den presidentkandidat som flest väljare röstar på i en delstat får hela statens elektorsröster. Rösterna delas inte upp i proportion till hur många röster varje kandidat får.
Teoretiskt räcker det med en rösts övervikt för att få alla elektorer.
Det är bara två stater, Nebraska och Maine, som har frångått systemet där ”vinnaren får rubbet”.
Det gäller att få en majoritet av elektorerna, inte en majoritet av väljarnas röster, för att bli president i USA.
Totalt finns det 538 elektorsröster att slåss om. För att vinna måste en kandidat skrapa ihop till det magiska talet 270, det vill säga majoriteten av elektorsrösterna.
Jämna delstater
Elektorssystemet har gjort att presidentkandidaterna riktar in sina krafter på de stater där loppet är extra jämt.
Florida, med 29 elektorsröster, kan till exempel få en viktig roll när valet avgörs, just eftersom det rör sig om många elektorsröster och ställningen är jämn.
År 2000 rapporterades valresultatet i Florida som 49 procent mot 49 procent. 2004 skilde det fem procent mellan vinnaren och förloraren, och 2008 bara tre procent.
Flest röster inte lika med seger
För tolv år sedan vann George Bush Floridas 25 elektorsröster med bara 537 rösters marginal. Tack vare Floridas elektorer kunde George Bush vinna presidenttiteln, trots att Al Gore fick fler väljarröster i landet som helhet.
Att det blir så hör ändå till ovanligheterna. Det var första gången på över hundra år, som en kandidat valdes till president av elektorerna utan att ha fått flest väljarröster.
Sammanlagt har det bara skett fyra gånger sedan den amerikanska grundlagen skrevs: 1824, 1874, 1888 och 2000.
Elektorssystemet gör att opinionsundersökningar, som visar den sammantagna ställningen i landet inte blir så relevanta när man försöker förutspå vem som kommer att bli USA:s nästa president.
De flesta politiska bedömare följer istället noga opinionen i slagfältsstaterna, eftersom det är resultatet där som med all sannolikhet kommer att avgöra valet.
Denna artikel publicerades inför valet i USA 2012, och har uppdaterats inför valet 2016.
