Radar

Nationalekonom om ökade klyftor: "Politiken påverkar en hel del"

4:11 min

Magnus Jäntti är nationalekonom vid Stockholms universitet. Han menar att politiken bidrar en hel del till inkomstskillnaderna och ser ett samhälle där känslan av samhörighet minskar med ökade inkomstskillnader.

När det gäller påverkan på samhället ser Magnus Jämtti tre möjliga följder av de ökande inkomstskillnaderna:

– Det första är att känslan av samhörighet minskar när skillnader mellan grupper ökar. Intresset för att förvalta det gemensamma avtar, säger han.

– Det andra är att när inkomstskillnaderna blir större och intresset hos olika grupper går isär blir det politiska inflytandet ganska ojämt fördelat. De rika har lättare att göra sin röst hörd.

– För det tredje finns det skäl att tro att när skillnader ökar så ökar också toleransen för ökade skillnader i fortsättningen. Det är en process som blir självförstärkande.

Hur mycket har politiken att göra med inkomstskillnaderna?

– Politiken bidrar i mitt tycke en hel del. Politiken reglerar hur stora inkomstöverföringarna är till de som står utanför arbetsmarknaden, när de bidragen höjs eller sänks påverkar det.

– Skatteskalorna påverkar direkt och även till exempel gapet mellan kaptialinkomstbeskattning och annan inkomstbeskattning. Också att påverka lönebildningen påverkar. Men det finns också frågor där politiken är verkningslös, till exempel när inkomstskillnader kommer direkt från marknaden, men skyller man på det har man på ett sätt blundat för att det finns annat som påverkar, säger Magnus Jämtti.

Hur mycket har skillnaderna egentligen ökat de senaste 20 åren?

– Enligt OECD: s siffror utmärker sig Sverige genom att ha en stor ökning i inkomstojämnhet om man tittar på de med allra högst inkomst och de med allra lägst. Den lägsta tiondelen har sett sin inkomst öka med 0,4 procent per år de senaste 25 åren, medan den rikaste tiondelen har sett sina inkomster öka med 2,4 procent per år. Den ekonomiska tillväxten har varit sex gånger högre i den övre änden.

De fattigaste har ändå fått det bättre?

– Ja, men deras inkomst har vuxit avsevärt mindre än vad ekonomin har vuxit i genomsnitt. Man kan fråga sig om 0,4 procents tillväxt per år de senaste 25 åren hade varit tillräckligt för alla, det tror jag är få som tycker, säger Magnus Jämtti.

Alexandra Svedberg
radar@sverigesradio.se