Kritik mot debatten om ettåriga gymnasieprogram

5:21 min

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har kritiserats av Moderaternas, Kristdemokraternas och Centerpartiets skolpolitiska talespersoner för att ha varit med om att ge intryck av att regeringen vill införa ettåriga gymnasieprogram. Men Jan Björklund själv tycker inte att han har sagt fel eller gett felaktig information.

Kritiken har riktats både mot oppositionen och Jan Björklund.

– Det är riktigt allvarligt om människor ute i landet tror att vi vill sänka ambitionerna för den unga generationen, samtidigt som vi hävdar med bestämdhet att Sverige ska utvecklas ännu mer till att vara en kunskapsnation långt fram i den globala kunskapsmarknaden i världen, säger Yvonne Andersson, skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Då är det allvarligt om det ges fel bild, den bilden har vi aldrig kommit överens om i alliansen.

– Vi är helt överens om att vi ska jobba vidare med att den unga generationen får så mycket kunskap som möjligt. Och så många som möjligt ska gå klart gymnasieutbildningen, och den ska vara treårig, säger Yvonne Andersson.

Det började med en artikel i Dagens Nyheter för tre veckor sedan, och snabbt hade alla medier artiklar och inslag om att regeringen skulle införa korta program på gymnasiet redan nästa år. Det här dementerade inte Jan Björklund i debatterna, i stället argumenterade han för att korta utbildningar behövs.

"Det finns rätt många ungdomar som inte mäktar med detta och de slås ut och blir arbetslösa. Då säger jag att det är bättre att de genomgår en utbildning som är lite kortare än tre år och fullföljer den utbildningen, än att de påbörjar en sån här lång utbildning och sen bara hoppar av."

Kritiken mot ettårsgymnasiet blev omfattande, från opposition och näringsliv bland annat. I tidningar, tv-debatter och i sociala medier. Den gick ut på att eleverna skulle bli lurade, ingen vill anställa elever med så kort, dålig utbildning och att det bara leder till arbetslöshet.

Men regeringens förslag gällde en annan sak - att förbättra yrkesintroduktionen som redan finns. Den är en del av det gamla IV-programmet för elever som inte fått godkända betyg. Där går de yrkeskurser samtidigt som de läser upp betygen för att komma in på gymnasiet.

Jan Björklund tycker inte att han har sagt fel eller gett felaktig information.

– Jag tycker att regeringen och jag har varit tydlig hela tiden, det här handlar om yrkesintroduktion, men det är ju väldigt många tusen elever som även det handlar om, elever som inte är behöriga att komma in på nationella program, säger Jan Björklund.

Men i både Ekot och P1-morgon så sade du att det är bättre att de går ett ettårigt program,  än att de hoppar av tre år i gymnasiet. Du sa inte att de hoppar av tre år i yrkesintroduktion.

– Yrkesintroduktionen är ju nästan alltid treårig, det är där de stora avhoppen finns inom ramen för introduktionsprogrammen, säger Jan Björklund.

Jan Björklund tycker att han har gett rätt information, bland annat i ett svar på en fråga i riksdagen.

Ändå fortsatte kritiken, till exempel från Socialdemokraternas Mikael Damberg, i riksdagens partiledardebatt nyligen.

– Sedan kom Björklunds ettåriga gymnasieskola. Skoltrötta elever ska i framtiden inte mötas med höga förväntningar och stöd, utan med lägre kunskapskrav. Herr talman, listan på arbetsgivareorganisationer som dömer ut en ettårig gymnasieutbildning är så lång att jag inte skulle hinna läsa upp alla namnen, sa Mikael Damberg i riksdagsdebatten, och fortsatte:

– Men det är frisörföretagen, butikerna, åkeriföretagen, tapetserarmästarna, golvbranschen, entreprenörsföretagen. Ingen tror på detta. Vi socialdemokrater håller med företagarna, vi tycker inte heller att man ska utbilda ungdomar rakt ut i arbetslöshet, sa Mikael Damberg.  

Tomas Tobé (M), ordföranden i riksdagens utbildningsutskott moderaten, är kritisk mot vad han tycker är att ge en felaktig bild vad politikerna föreslagit.

– Socialdemokraterna försöker ju torgföra att regeringen har fattat beslut om att införa ett ettårigt gymnasium och det stämmer inte, säger han.

Vad tycker du om det?

– Jag tycker att det är tråkigt framför allt utifrån att det finns faktiskt ett samhällsproblem. Vi har tiotusentals unga som tyvärr hoppar av gymnasiet och som inte är behöriga, och jag tror att det är viktigt att fånga in dem genom att de kan gå en kortare utbildning för att sedan komma in på det ordinarie programmet på gymnasiet igen.

Har det någon betydelse att en skoldebatt hamnar fel och handlar om fel saker?

– Ja, ibland kan det faktiskt vara som så att blir det inte tydligt vad det handlar om i debatten, så kan det tyvärr ibland leda tankarna fel, säger Tomas Tobé.

Centerpartiets skolpolitiska talesperson Ulrika Carlsson tycker att Jan  Björklund är en av flera som har ett ansvar för den felaktiga debatten.

– Det hamnade fel när det lät som en ny utbildning som skulle lanseras, säger hon.

Hur då hamnade fel?

– Det handlade om att vidareutveckla och kvalitetssäkra yrkesintroduktionen, som är för de elever som av någon anledning inte kan fullfölja ett treårigt gymnasieprogram. 

Varför blev det fel?

– För att det uttrycktes som att här fanns möjligheter att välja ett ettårigt program istället för ett treårigt, medan det faktiskt var en väg till treåriga program för de allra flesta som går den vägen.

Det uttrycktes, vem syftar du på?

– Ja, det fanns flera som deltog i den debatten, men också utbildningsminister Jan Björklund. Men samtidigt vet han mycket väl om behovet av att stärka yrkesintroduktionen, så det har han klargjort vid ett flertal tillfällen.

Är det hans fel att det blev så här?

– Nej, det är ingens fel. Men det är klart att det lyftes upp i debatten och diskussionen på ett sätt som blev olyckligt. För det handlar många gånger om att visa att den nya gymnasieskolan är viktig av flera olika anledningar, och att stärka yrkesprogrammen har varit en jätteviktig del. Och då handlar det inte om att inrätta ett kortspår för yrkesprogram, utan det handlar om att skapa en väg till de nationella programmen, säger Ulrika Carlsson.

Enligt Jan Björklund kommer det inom ramen för yrkesintroduktionen, alltså för eleverna som inte kommer in på gymnasiet, att göras utbildningar som är kortare än tre år.

– Skolverket får nu titta på hur det här ska utformas, för det är klart att hela idén är att elever som hoppar av gymnasieskolan och går ut i arbetslöshet, här ska vi erbjuda ett annat utbildningsalternativ som är kortare som de trots allt kan fullfölja, säger han.