Snötäcket i Arktis minskar kraftigt

Det är inte bara sommaristäcket i Arktis som smälter bort i rekordfart. Det snötäcke som ligger kvar där på sommaren krymper allt mer. De senaste 30 åren har det minskat med drygt 20 procent per decennium, visar en ny studie.

Den arktiska sommaristäckets utbredning i Norra ishavet slog nytt bottenrekord i år.

Den 16 september, precis innan isen började frysa till igen inför vintern, täckte det en yta på 3,41 miljoner kvadratkilometer – den lägsta noteringen sedan mätningarna inleddes 1979.

Nu visar en ny studie, publicerad i tidskriften Geophysical Research Letters, att även snön på land i Arktis smälter bort, i större omfattning än vad forskarna räknat med.

– Siffran var högre än vad vi från början trodde att den skulle vara, men med tanke på det kraftigt minskade sommaristäcket i Arktis borde vi väntat oss något liknande när det gäller snötäcket, säger snö- och isforskaren Chris Derksen som tillsammans med kollegan Ross Brown vid den statliga myndigheten Environment Canada gjort studien.

Forskarna har mätt snötäckets storlek i Arktis i juni månad varje år sedan 1979. De konstaterar att snön i Arktis sedan dess smält bort i snabbare takt än vad havsistäcket krympt under samma tid.

Studien visar att snötäcket minskat med i snitt 21,5 procent per decennium, mot 13 procent för sommaristäcket.

När snövidderna på land krymper minskar mängden solljus som via snön reflekteras ut från vår planet.

När snön försvinner tittar växtlighet som gräs, buskar och träd fram som absorberar solinstrålningen och skickar tillbaka värme till atmosfären.

Den ökande solvärmen bidrar också till att tina upp permafrosten i de övre torvlagren på tundran, tidigarelägga vattenavrinningen till floder och vattendrag och ge växtligheten en tidigare start på våren.

Det snötäcke som finns kvar under den arktiska våren har enligt studien minskat med två tredjedelar sedan 1980, från omkring nio miljoner till tre miljoner kvadratkilometer i dag. Forskarna räknar med att snötäcket i Arktis fortsätter att minska på våren.

En tidigare snösmältning snabbar sannolikt på upptiningen av permafrosten på norra halvklotet, vilket i sin tur kan frigöra större mängder växthusgaser som metan till atmosfären.

De nya rönen är helt i linje med resultaten i våras från det Internationella tundraexperiementet (Itex), som i 30 år studerat hur växtligheten förändrats i Arktis.

Där slogs fast att den globala uppvärmningen gör Arktis allt grönare. Fler kärlväxter som örter, buskar och dvärgbjörkar frodas och blir allt högre, samtidigt som de kala markerna minskar.

De förändringar i snötäcket som de kanadensiska forskarna noterat stämmer inte överens med de prognoser som gjorts enligt de vedertagna klimatmodeller som används av forskarna världen över.

Det är något som oroar Chris Derksen och hans kollegor och som de nu ska försöka söka en förklaring till.

Derksen påpekar att FN:s klimatforskarpanel, i arbetet med sin femte klimatrapport som ska vara klar i september 2014, använder klimatmodeller som underskattar hur stor vårens snösmältning är på norra halvklotet.

Samtidigt är kopplingen mellan snösmältningen på land och förlusterna av havsis under sommaren fortfarande oklar.

– Men om snön försvinner tidigare på våren, skapas en potential att sprida varmare luft över havet. Det kan inte vara bra för havsisen om snön tinar bort allt tidigare, säger Chris Derksen till tidskriften Nature.

TT