
RRV: Marinen och flygvapnet dåligt bemannade
Marinens och flygvapnets förband med fast anställda soldater har inte tillräckligt bra bemanning och kan inte användas på det sätt som det är tänkt. Det visar en rapport från Riksrevisionen.
Marinens och flygvapnets förband ska kunna rycka ut snabbt när det behövs, men har enligt Riksrevisionen många vakanser och kan sakna personer på viktiga poster.
Det gör att försvaret inte kan lösa alla uppgifter och att utrustningen inte utnyttjas kostnadseffektivt. Exempelvis kan marinens fartyg bara utnyttjas till högst 30 procent.
– Det vi ser är ett antal brister i bemanningen på försvarsmaktens stående insatsförband. Vi ser att de här bristerna förmodligen har varit bestående över längre tid, säger riksrevisor Jan Landahl.
Hur allvarligt är det här?
– Riksdagen och regeringen har sagt att de här förbanden ska ha en hög tillgänglighet. De har också sagt att de ska vara fullt bemannade. Det är ju för att man ska kunna använda dem när man ska höja beredskapen. Från det perspektivet är det här allvarligt.
Riksrevisionens genomgång visar att det saknas viktig personal på två av de fyra svenska stridsflygsdivisionerna och det gör att deras förmåga brister, enligt rapporten.
Och vad gäller marinen finns exempelvis bara en besättning per korvett och när då personer på viktiga poster blir långtidssjuka eller är tjänstlediga av andra skäl, kan inte fartyget lösa alla uppgifter.
Försvarets insatschef, Anders Silwer, bekräftar den bild som Riksrevisionen ger. Men han menar att marinen och flyget klarar av att i dagens situation försvara Sveriges gränser.
Men skulle hoten mot Sverige öka och någon form av konflikt uppstå, skulle inte personalen klara sina uppgifter under någon längre tid.
– Det påverkar naturligtvis uthålligheten. Om vi skulle höja beredskapen så vi tar ut mer effekt av förbanden så är det klart att vi har sämre uthållighet, säger Anders Silwer.
Bland annat beroende på budgetens storlek har försvarsledningen valt att flytta flygtekniker från stridsflyget till helikoptersidan för att förbättra situationen där, och medvetet valt att bara ha en besättning per fartyg.
På sikt kan personalläget förbättras, men det kan dröja.
– Ja, det är bättre om ett par år. Men man ska inte underskatta det heller, för det är ofta kompetenser som kan ta tre-fyra år att utbilda, säger Anders Silwer.
Mats Eriksson
Ekot