Rekordmycket torsk i Barents hav

1:43 min

I Barents hav, norr om Norge och Kolahalvön, där är vattnet varmare än på 60 år. Det kopplas till att torskbestånden är rekordstora. Varmare vatten ger nämligen mer plankton så det finns mer för fiskar att äta, och minskad is kan också ge mer torsk.

-Vi har ett rekordhögt torskbestånd, som vi inte har sett motsvarande sedan andra världskriget, säger havsforskaren Knut Sunnanå på Havforskningsinstituttet i Tromsö.

I Nordnorge talar man nu om en guldålder för torsken och torskfisket, samtidigt som en färsk rapport om våra svenska hav ger en dyster bild. Det finns vissa lokala förbättringar i södra Östersjön men i Kattegat är torskbestånden rekordlåga.

Knut Sunnanå, som leder det norska forskningsprogrammet om resurser och ekosystem i Barents hav, säger att de stora torskbestånden här är ett resultat av att fisket numera förvaltas på ett bra sätt, men framför allt beror de på att det har blivit varmare i Barents hav.

-Vi har haft en stor temperaturstigning i Barents hav och det leder till att det är stor produktion av biomassa, biologiska organismer, plankton, krill och räkor, och en massa andra djur som torsken gillar att äta. Vi har också en situation där det är väldigt lite is. Barents hav kan vara täckt av is under vintertid i ganska många år, men nu har vi en period där det är nästan ingen is i Barents havet, och då har torsken väldigt goda uppväxtvillkor, enligt Knut Sunnanå.

Det har gjorts temperaturmätningar i ungefär hundra år i Barents hav, och även om den långsiktiga trenden går mot högre genomsnittstemperaturer, så visar mätningarna också på stora variationer och ett mönster av återkommande perioder med varmare vatten och mycket torsk, följt av kallare år med mindre torsk.

Dagens situation liknar en period runt mitten av 1900-talet, och Knut Sunnanå tror att de kommer att finns mycket torsk i Barents hav under åtminstone det närmaste decenniet.

-Vi vill i alla fall tro att där är mer än nog med torsk för tio år framöver, och väl det, säger havsforskaren Knut Sunnanå.

Makrillen har också påverkats av temperaturökningar i Nordatlanten. Den söker sig allt längre norr ut nu och har påträffats ända uppe vid Björnön av norska forskare.

Mer i Vetandets Värld 12.10 mån 3 december.

Reporter Malin Avenius
vet@sr.se