Fler svenska elever ska lära sig kinesiska

1:36 min

Regeringen har nu tagit första steget mot att införa kinesiska – eller mandarin – som ett modernt språk i den svenska skolan, som alla elever ska kunna välja om de vill. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att Kinas betydelse växer, inom alla områden.

– Kina är världens största land och det växer kraftigt i betydelse ekonomiskt, och sannolikt också som en följd av det, kulturellt. Och i nästa generation bedömer vi att kinesiska kommer att vara ett ännu viktigare språk, säger jan Björklund.

Hur ska det här genomföras?

– Det tar lång tid därför att om man ska kunna erbjuda kinesiska i alla svenska gymnasieskolor och huvuddelen av högstadieskolorna, så behövs det många lärare. Och de måste utbildas.

– Allra först måste universiteten utbilda lärarutbildare för dessa lärare. Jag bedömer att det tar 10-15 år innan detta är genomfört på full bredd i det svenska skolväsendet. Vi ska komma ihåg att det tog ett par decennier att införa spanskan på samma sätt i slutet av 70- och 80-talet, säger Jan Björklund.

Regeringen beslöt i torsdags att ge Skolverket i uppdrag att anpassa kurs- och ämnesplanerna i moderna språk, för mandarin. Skolverket ska bland annat göra en avvägning mellan det muntliga och det skriftliga, eftersom det kinesiska teckensystemet anses svårare att lära sig jämfört med andra moderna språk.

Jan Björklund bedömer att det kommer att ta 10-15 år eller ännu mer, innan skolorna ska vara skyldiga att erbjuda eleverna att läsa kinesiska. Tanken är att eleverna ska få välja att börja läsa det i sexan eller sjuan.

Kinesiska är i dag mycket ovanligt i grundskolan, färre än 100 elever fick slutbetyg i ämnet i nian för två år sen, och ungefär 1 000 elever har fått betyg i kinesiska på gymnasiet.

Det är 40 år sedan ett helt nytt språk introducerades i skolan. Då var det spanska.