Jakten på pengar sker utanför bankerna

8:31 min

Det har nu gått över fyra år sen finanskrisens mest akuta fas. När dimman har lagt sig syns ett delvis annat finansiellt system: företagen lånar allt mer pengar genom att ge ut egna obligationer.

Mest tydligt syns detta bland fastighetsbolagen. Ett företag som tidigt valde den vägen är Corem. Corem hyr ut lager och logistiklokaler, i Fruängen i Stockholm är Webhallen AB.

Där är det nu fullt upp inför julhandeln säger centrallagerchefen Philip Jenestrand.

- Nu går vi på lagret här, som ni ser, det börjar bli rätt fullt och det kommer bli ännu fullare. Det är alltifrån Tv-spel, vitvaror, leksaker, pilpågar, allt möjligt. Vi vänder hela lagervärdet varje dag så vi får in mycket och skickar ut mycket.

Det ser ut ungefär som tomtarnas julafton, fast i modern e-handels tappning. Själva lokalen är allt annat än flashig, och det är just fastighetsbolaget Corems affärsidé, berättar vd Eva Landén:

- Enkla lådor. Det är ett enkelt lager. Du behöver inte måla om på väggarna när det flyttar in en ny hyresgäst. Det är lite rough. Och hyrorna är lägre, men vi hyr ut många kvadratmeter.

Corem har i dag 135 fastigheter, de flesta i Sverige. Fastigheter som köpts med pengar från aktieägarna, från banker och från bolagets obligationer.

Vi lånar Webhallens kök för en intervju. Corems vd Eva Landén berättar att de gav ut sin första obligation redan 2010.

Sammanlagt har de lånat upp 500 miljoner kronor. Räntorna ligger på mellan fem och sju procent.

För det är inte bara mot hushållen som bankerna har blivit tuffare och kräver större kontantinsatser, också fastighetsbolagen pressas.

- Om vi köper en fastighet för hundra miljoner kronor och kan låna 60 procent i bank, så använder vi 10 procent från våra obligationer, så tar vi resten med eget kapital. Och då kan vi fortsätta att växa och köpa fler fastigheter. 

- Hur mycket dyrare är det att låna via obligationer än via banker?

- Det är klart att det är lite dyrare. Men bankerna har höjt sina marginaler så skillnaden är inte jättestor.

Enkelt förklarat är en obligation ett lån. Den som köper obligationen får ränta, och om allt går väl, sina pengar tillbaka. Corem är långt ifrån ensamma att låna på detta sätt.

På Danske banks Stockholmskontor är det också julstämning med tomtar och julgodis, här arbetar Louis Landeman med att analysera just företagsobligationer

- Ja här kan vi se några av de obligationer som getts ut på sista tiden, det är alltifrån Volvo, SSAB, Akademiska hus, Kinnevik, Tele2, Borås tapeter, Assa Abloy, Scania och Vasakronan.

- Det är en ganska lång lista?

- Ja, det är en lång lista. Febril verksamhet på obligationsmarknaden.

För i finanskrisen spår håller bankerna hårdare i sina pengar. Delvis självmant. Men mycket för att nya regleringar tvingar dem till det, säger Louis Landeman.

- Det här nya regelverket, Basel III, säger att är det högre kreditrisk i ett företag så ska banken hålla mer eget kapital. För att banken ska vara säker i sig. Det gör att det blir dyrare för mindre och medelstora företag att låna pengar från bankerna.

- Är det detta som påverkar fastighetsbolagen? Att de bedöms som mer riskabla än tidigare?

- Ja, det är en sektor som har drabbats ganska hårt. Första halvåret i år så gavs det ut dryga tio miljarder i obligationer, av fastighetsbolag, att jämföra med sex miljarder i fjol.

Att det kommer att blir dyrare att låna av bankerna är inget som bankerna själva hymlar med, tvärtom.

I förra veckan samlades representanter för banker, börsen, riskkapitalbolag, revisionsbolag och politiker på Grand hotell för att prata om just jakten på pengar, och det talades givetvis om företagsobligationer. Annika Falkengren är vd på banken SEB.

- Vi har ju förmånen att få placera många av de här företagsobligationerna. Och sedan handla med dem på andrahandsmarknaden, ställa priser med mera, kunden kanske vill sälja det de har köpt. Det finns en affärsmöjlighet i det också.

För bankerna kokar det ner till två ord: risk och lönsamhet. Bankerna vill inte ta lika stora risker som tidigare men de vill fortsätta att tjäna mycket pengar. Då är det en lockande affär att ta betalt för att först skapa och sen sälja en företagsobligation, men samtidigt slippa risken med att ha lånat ut pengarna.

Med obligationer flyttas riskerna med lånen, från bankerna till investerarna. Nu har investerarna en hemläxa att göra.

Företagsobligationerna lockar med högre räntor än till exempel svenska statsobligationer. Men det gäller att noggrant undersöka bolaget som man lånar ut pengar till, Och det gäller att veta vad som händer om bolaget skulle få problem. Finns det några säkerheter kopplade till obligationen? Eller hamnar obligationsägarna bara just framför aktieägarna i kön vid en kris?

Det ställer nya krav på investerarna säger Kerstin Hessius, vd på Tredje AP-fonden.

- Företagsobligationer är givetvis något vi tittar på. Vi har företagsobligationer. Nu måste vi lära oss att göra vår egen kreditbedömning för att kunna investera i fler bolag.

Det är ett delvis nytt finansiellt system som växer fram. Förutom företagsobligationer blir preferensaktier vanligare, aktier som ger förtur till utdelning. Också factoringbolagen blir fler, dit företag vänder sig för att sälja, eller belåna, sina fakturor.

Vad som skulle hända om en nya finanskris slog till är svårt att säga. Kanske är systemet mer robust nu eftersom långivarna de facto har blivit fler? Kanske är systemet svårare att övervaka, när det inte längre går att veta vem som har lånat ut pengar till vem?

Klart är att något sker och det märks kanske tydligast hos just fastighetsbolagen. När branschen samlades i Stockholm i höstas så var finansiering en nyckelfråga. Många vd:ar var noga med att betona hur fina relationer de har med sin eller sina banker.

Men mellan raderna märks att många företag vill bli mindre beroende av just bankerna. Till exempel genom att ge ut egna obligationer. Så tänker Ingalill Berglund, vd på Atrium Ljungberg.

- För att sprida finansieringsrisk, för att skapa en beredskap för framtiden, så behöver vi vara en aktör och börja stärka vårt varumärke på de marknaderna också. Om vi ska låna upp mellan 500 miljoner och 800 miljoner varje år, så är företagsobligationer ytterligare en finansieringskälla.

Ytterligare en finansieringskälla. Det låter bra. Men frågan är om vi förstår vad det är för nytt system som växer fram. Per Strömberg är professor vid Handelshögskolan i Stockholm.

- Jag tror att det är en bra utveckling att vi får alternativa möjligheter för företag i Sverige att finansiera sig, att bankerna inte är enda alternativet när ett företag behöver låna. Den största risken är om reglerarna inte har kolla på var den finansiella riskerna ligger i systemet. Vi kanske har koll på bankerna men sen smäller det någon annanstans där vi inte trodde att det fanns några risker.