Guide för bättre koll på unga utan jobb och skola

3:07 min

För att inte ungdomar i gymnasieåldern ska hamna utanför både jobb och skola har kommunerna ansvar enligt lag att ta reda på vad de ungdomar gör som varken arbetar eller studerar. Men det här behöver kommunerna bli bättre på, menar Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I dag presenterar de därför en guide som ska hjälpa landets kommuner med arbetet.

– Dels kan de få hjälp med att se hur regleringen ser ut, dels kan man få inspiration om hur man faktiskt kan göra själv och hur man kan organisera verksamheten. För att de ungdomar som inte riktigt klarar gymnasieskolan av något skäl snabbt ska komma in i ytterligare studier eller komma till arbete, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid SKL.

För att förhindra att ungdomar hamnar utanför både jobb och studier så är varje kommun i Sverige skyldig enligt lag att ta reda på vad de unga mellan 16 och 20 i kommunen, som av olika anledningar inte går i gymnasiet, gör. Något som kallas det kommunala informationsansvaret.

I guiden som presenteras i dag går det till exempel att läsa att kommunen enligt de bestämmelser som gäller däremot inte är skyldig att erbjuda individuella åtgärder, utan att det snarare bäddar för en möjlighet att göra det.

– Man har ett ansvar att veta var ungdomen är, men man har inget ansvar för att sätta in insatserna. Det ligger nog mer på Arbetsförmedlingen om man nu inte är sjukskriven, säger Per-Arne Andersson.

Guiden presenteras i dag tillsammans med en ny rapport om ungas övergångar mellan skola och arbete som Umeå universitet står bakom. Där pekar man även på en enkät till samtliga kommuner som Skolverket gjort som visar att närmare nio av tio kommuner svarat att de upplever svårigheter med att få kontakt med de unga det handlar om och att de upplever svårigheter med att erbjuda rätt individuell åtgärd.

Jonas Olofsson, professor vid Malmö Högskola är en av forskarna bakom studien.

– Tittar man på vad som står i skollagen om informationsansvaret så är det ganska öppna och allmänna formuleringar om att kommunerna ska hålla sig informerade om vad ungdomar gör i syfte att erbjuda lämpliga åtgärder. Och man är helt enkelt osäker på vad det är för typ av insatser som förutsätts, säger Jonas Olofsson.

Många kommuner saknar också en ordentlig handlingsplan för arbetet med informationsansvaret, enligt professor Jonas Olofsson.

Kommunala handlingsplaner, strategier och olika typer av insatser för unga under 20 utanför jobb och skola skiljer sig också mellan kommunerna. Där kan man generellt säga att storstadskommunerna oftare har kommunövergripande mål för ungas etablering jämfört med mindre kommuner med högst 20 000 invånare.

– Det är klart att det kan uppfattas otillfredsställande att de insatser som görs och det stöd som du får som enskild individ är beroende av var i landet du bor eller i vilken kommun du bor i, säger Jonas Olofsson.

I guiden från SKL finns inga nya riktlinjer, men det nämns exempel på hur olika kommuner gör. Som Trelleborg, bland andra, som har som mål att kontakta varje elev som avbryter sina gymnasiestudier samma dag som kommunen får kännedom om det via regelbundna kontakter med skolan. Sådana exempel ska kunna inspirera arbetet i andra kommuner, säger Per-Arne Andersson vid SKL.

– Förhoppningen är naturligtvis att man ska hitta modeller som kan vara mer generaliserbara när man möter ungdomar som misslyckats i skolan eller som inte vet vad de ska göra, säger Per-Arne Andersson, Sveriges kommuner och landsting.