Kvinnojourer tvingas dra ner på verksamheten

1:52 min

Landets kvinnojourer oroar sig för ekonomin och flera får dra ner på verksamhet, trots regeringens satsningar på kvinnojourer och kvinnofridsarbete.

De två stora organisationerna Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige och SKR, Sveriges kvinno-och tjejjourers riksförbund vill se en mer långsiktig ekonomisk lösning.

– Det var ju mitt enda sätt. Jag har ju ingen familj här som jag kunde söka hjälp hos. Den familj jag hade här tog mannens sida. Då funderade jag på vad som händer med mig och vad som händer med barnen när jag mår dåligt. Jag orkade inte ha det så längre.

Sanna är en av de drygt 2 000 kvinnor som varje år får skydd av kvinnojourerna. Efter att ha flytt från sin man som hotat henne med kniv, fick hon och barnen plats i ett skyddat boende. Sanna är i dag, efter flera års trakasserier, skild och mår bra, säger hon.

Trots en drygt 30-årig kvinnojoursverksamhet, finns ingen långsiktig ekonomisk planering för landets knappt 200 kvinno- och tjejjourer. De drivs till största delen ideellt och med varierande stöd och ersättningar från kommunerna.

Statsminister Fredrik Reinfeldt aviserade för ett år sedan mer resurser och satsningar på kvinnofridsarbete, och sedan 2007 läggs drygt 100 statliga miljoner årligen i utvecklingsmedel som ska gå till projekt på jourerna.

Angela Beausang är ordförande för Roks, riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

– Vi trodde väl också att vi skulle få möjlighet att planera vår verksamhet. Som det är nu lever jourerna från år till år. Om vi anställer någon vet vi inte om vi måste säga upp dem till nästa år.

Olga Persson är förbundssekreterare på SKR, Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund.

– Önskeläget skulle ju vara att finansieringen täckte de faktiska kostnaderna. Speciellt nu när vi ser att det efterlyses kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning i en helt annan omfattning än tidigare. Då måste man också ta till sig att kvalitet kostar.