FN:s nya klimatfond ska se till att utsläpp minskar

2:25 min

En av de svåraste frågorna i FN:s klimatförhandlingar är hur pengar ska förmedlas från rika länder till utvecklingsländernas klimatanpassning. Från 2020 ska 100 miljarder dollar per år förmedlas via den Gröna fonden, som just håller på att ta form.

Svenske Jan Cedergren är ledamot i styrelsen för den jättelik globala fonden.

– Ja, det är framför allt för att se till att utsläppen minskar. Så man ska ägna sig åt projekt som minskar utsläppen och dessutom för u-länderna kanske det allra viktigaste - att ge stöd till så kallade anpassningsåtgärder. Det vill säga skydda länder från de skador som uppstår genom klimatförändringar och som vi redan ser, till exempel på Filippinerna, i Bangladesh, på Maldiverna och så vidare.

Den gröna fonden blir världens största åtagande för klimatåtgärder. Jan Cedergren jämför den med Världsbanken i storlek. Beslutet att bilda den Gröna fonden togs för två år sedan vid FN:s klimatmöte i Cancun.

Jan Cedergren har tidigare arbetat med klimatfrågan på FN-nivå, och bland annat varit ställföreträdande chef för Sida. Nu är han en av 24 ledamöter i den Gröna fondens styrelse, som just påbörjat förberedelserna.

Ändamålet är att föra över pengar till utvecklingsländerna, men varifrån pengarna ska komma är den stora frågan. Jan Cedergren kan tänka sig någon slags internationell skatt i framtiden.

– Jag tror att på lång sikt kommer man aldrig att klara av att finanisera sådana här stora samhällsnyttigheter som klimatfrågan innebär, annat än genom att ha internationell beskattning. Jag tror det kommer att bli en nödvändighet.

– Det strider mycket mot vad finansministrar vill och tycker i dag, men jag tror man måste få till en förändrad inställning där, för jag tror inte man kommer att klara det här annars, säger han.

En tanke som diskuteras är att framtida bidrag till fonden ska komma från utsläppsavgifter från flyg och sjöfart. Men enligt Jan Cedergren måste fonden finansieras på flera olika sätt. Många mottagarländer vill veta att klimatfonden betalas med nya pengar, som inte tas från annat bistånd.

– Det tror jag inte kommer att kunna ske, utan det blir i första hand biståndspengar och pengar från regeringar. Men också, vilket är väldigt viktigt, att det måste också komma från privata källor.

– Det finns också väldigt mycket olika uppfattningar om det där är bra eller dåligt för fonden. Därför att privata pengar måste naturligtvis söka sig dit där det finns möjlighet till avkastning och mindre risker. Och de fattigaste länderna i världen måste ha pengar som kommer från offentliga källor, för man inte klarar av de här riskfrågorna, säger Jan Cedergren.