Furtenbach: Nu tror Borg på krypfart för tillväxten

Ekots inrikespolitiska chef Fredrik Furtenbach kommenterar dagens besked om att finansminister Anders Borg kraftigt sänker tillväxtprognosen.

Vad är det för bild av ekonomin som man får i dagens prognos?

– Det är en scenförändring jämfört med regeringens budget i september. För bara tre månader sedan trodde regeringen på en ganska hög fart i svensk ekonomi nästa år. Nu räknar regeringen med krypfart, en tillväxt under snittet i Sverige.

– Nytt är också att arbetslösheten beräknas öka ytterligare nästa år, och sysselsättningen minskar. Det trodde regeringen inte i höstas. Arbetslösheten väntas bli över 8 procent både 2013 och 2014.

– Underskottet i offentliga finanserna blir dubbelt så stort nästa år jämfört med vad regeringen trott. Regeringen klarar inte sitt överskottsmål, som tidigare varit heligt, även om man tar hänsyn till att det är lågkonjunktur. Staten kommer att behöva låna.

– Samtidigt ska man komma i håg att svensk ekonomi fortfarande ser betydligt bättre ut än i till exempel eurozonen.

Anders Borg har ju fått hård kritik för att bilden av svensk ekonomi var så ljus i budgeten i höstas, är han fortfarande mera optimistisk än andra?

– Nej, nu har regeringen lagt sig väldigt nära andra prognosmakare, både när det gäller arbetslösheten och tillväxten.

Hur vanligt är det att regeringen får ändra sina prognoser på det här sättet?

– Anders Borg har presenterat förändrade prognoser många gånger. Den här gången uppmärksammas det extra mycket för att nedskrivningen är så stor, och för att Borg tidigare fått mycket kritik för att ha varit så gott som ensam om den ljusa bilden av svensk ekonomi som han lade fram i september.

Det går alltså neråt snabbt i ekonomin, vad tänker regeringen göra?

– Anders Borg sade i dag att regeringen kan behöva göra mer, men gav väldigt vaga besked om vad. Han nämnde att delar av den jobbpakt som regeringen diskuterar med fack och näringsliv kan behöva tidigareläggas och köra i gång redan under nästa år. Det handlar bland annat om sänkt avgift till a-kassan och särskilda introduktionsavtal på arbetsmarknaden som ska ge unga jobb.

– Dessutom kan regeringen behöva ändra sammansättningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som arbetsförmedlingen erbjuder de arbetslösa.

Vad betyder det här för den politiska debatten om svensk ekonomi?

– Det betyder att valåret 2014 sannolikt präglas av en dålig ekonomi. Regeringen tror att arbetslösheten toppar det året. Det kommer bli lättare att anklaga regeringen för att ha misslyckats med jobben och med att få ner utanförskapet.

– Om krisen å andra sidan djupnar, det är ju inte alls omöjligt, så har vi tidigare sett att kristider gynnat regeringen i opinionen. Så det är för tidigt att säga vilken effekt de sämre tiderna får.