Många frigymnasier saknar bibliotek trots lag

2:40 min

Många frigymnasier i landet har fortfarande inte ordnat tillgång till skolbibliotek för sina elever så som den nya skollagen kräver. Och skolorna kan inte längre skylla på att lagstiftningen är ny, för nu har det gått tillräckligt lång tid, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

– Nu har det gått ett och ett halvt år med den nya lagstiftningen och jag menar på att man haft tillräckligt rådrum för att skaffa det här biblioteket nu, säger Ann-Marie Begler.

Hur många har fått vite för att de saknar bibliotek?

– Hittills har vi inte beslutat om något vite just för bibliotek. Det är ju en ny regel i skollagen och de skolor som vi har mött som inte har bibliotek det håller vi nu på att följa upp, säger Ann-Marie Begler.

Samtidigt som Skolinspektionen menar att tiden varit tillräcklig nu för att komma i ordning med tillgången till bibliotek, har det alltså ännu inte varit läge för något vitesföreläggande, ett slags hot om böter för att få till en förändring. Uppföljningar pågår och det här kravet är sedan första juli 2011 nytt för just friskolorna.

29 av 30 gymnasium, alltså nästan alla, som fick kritik av Skolinspektionen på den här punkten under första halvåret förra året var frigymnasium.

– I bland har man överhuvudtaget inget skolbibliotek och man hänvisar till kommunens bibliotek och det är ju inte riktigt tanken utan det ska vara bibliotek som just är anpassat för de elever man har på sin skola. Och i bland har man en liten samling med böcker, kanske inte ett fullständigt bibliotek, så det ser lite olika ut det vi kritiserar, säger Ann-Marie Begler.

Flera rapporter på senare tid pekar på att läskunnigheten bland svenska elever försämras, men vilken betydelse tillgången till ett skolbibliotek eller att det saknas tillgång till ett har för betydelse i den utvecklingen är oklart.

10 av de 30 kritiserade gymnasieskolorna förra året är jb-gymnasium eller tidigare John Bauer-gymnasium, som företaget jb education står bakom. Vd Anders Hultin, säger att de arbetar med att gå Skolinspektionen till mötes, men något motsträvigt eftersom han menar att skolbibliotek i form av ett rum med fysiska böcker är förlegat.

– Att investera begränsade resurser i fysiska rum med tryckta böcker och annat känns inte framtidsinriktat, säger Anders Hultin.

Så att inte tillhandahålla rum med fysisk litteratur är att tänka framåt?

– Vi ska säkert tillhandahålla rum, men egentligen borde alla rum i vår skola vara rum där det finns tillgång till litteratur och till möjligheter att läsa. Och jag tror också att om man frågar många elever och jag ser på mina egna barn, de läser mycket, men företrädesvis läser de på läsplattor och datorer. Och för mig är det viktiga läsandet inte exakt hur man läser det, säger Anders Hultin. 

I stället tittar företaget på hur man skulle kunna ordna ett stort digitalt bibliotek som alla deras gymnasium kan ha tillgång till.

Ett vanligt motargument, säger Ann-Marie Begler vid Skolinspektionen. Men det ska finnas både och menar hon.

– Det som bibliotekslagen ger tydligt uttryck för är att det ska vara olika typer av medier, alltså från böcker bort till digitala medier. Så de kraven ställer lagstiftningen och det är det man måste följa, säger Ann-Marie Begler.