"Dags för gammelmedia att höja ribban"

3:52 min

Så här års fylls massmedia av krönikor som blickar tillbaka på det gångna året, men idag gör vi tvärtom och tittar framåt. Så handlar det också om media.

Så tryggt är det inte längre. Mediebranschen företer alla tecken på att vara i kris. Då talar jag inte om sjunkande upplagor och reklamintäkter eller ens stöld av material. Nej jag tänker på det snart sagt oändliga självmedlidande som fyller branschtidningar, konferenser och sådana här krönikor. Det är synd om journalisterna och alltså tröstar de sig med att utdela fler priser till sig själva och skriva fler krönikor om sig själva. Och det säkraste kristecknet av alla: allt fler journalister kräver utökad mediebevakning. Om allmänheten inte bryr sig om vad vi gör, kan vi åtminstone bevaka vår egen hädangång.

OK, men kanske bör vi betänka att alla tidningar inte är oumbärliga. Inte alla radiostationer heller. Och verkligen inte alla tv-kanaler. Alla journalister avslöjar inte Sanningen med stort S – åtminstone för mig är nyheter av typen att kända och rika människor får mer uppmärksamhet och pengar än okända och fattiga inte så omskakande att de ändrar min världsbild. Och inte har jag sett några folkmassor rusa ut på gatorna efter sådana avslöjanden. Förmodligen sitter massorna framför datorn och twittrar.

Med detta sagt att det är tid för gammelmedia att sluta tycka synd om sig själva och istället se vad vi kan göra. Och kanske fundera på varför så kallade sociala media – fast de uppriktigt talat rätt ofta är asociala – är så populära?

Jo, det är klart att det är bättre att vara huvudperson på sin egen blogg än att vara osedd av alla. I höstas var jag på kurs för att lära mig göra en hemsida. Jag och de andra kursdeltagarna lärde oss bygga upp sidorna och ge plats för läsarnas kommentarer – men när dagen var slut hade ingen av oss framfört en enda intressant tanke om vad som skulle stå där.

Jag, jag, och bara jag – och så lite mer om mig själv - det är grundkonceptet i sociala medier. Men också den självupptagne lyssnar till en bra historia. Nyckelordet är bra. Om traditionella medier inte längre är ensamma om nyheter måste de odla förmågan att berätta bättre än twittrarna och bloggarna.

Gammelmedia är så nervösa över sociala media att de lägger ut sig själva på facebook och twittrar som privatpersoner fast de alltså är företag. På så vis blev Sveriges Television först med nyheten att Margret Thatcher är död – en nyhet som visserligen inte stämde men kändes väldigt modern, faktakoll är ju trist gammaldags.

Där är nog lite medlidande på plats.

Så kanske är det dags för gammelmedia att helt enkelt höja ribban. Här på radion får vi anstränga oss mer för att ni ska finna det mödan värt att lyssna.

Klarar vi inte det – men först då - kan vi börja tycka synd om oss själva. Och det får vi göra i sociala media, gammelmedia bör vara oblygt gammaldags och fyllas av bra historier från verkligheten.

Annars är de inte bara förlorare utan trista förlorare.