Försurning av haven förändrar ekologin

1:58 min

De stora mängder koldioxid som vi släpper ut i luften orsakar inte enbart global uppvärmning, utan gör också att våra hav blir allt surare. Göteborgs universitet och SMHI har nyligen avlutat ett stort forskningsprojekt som handlar om hur våra svenska hav kommer påverkas av att vattnets pH-värde sjunker. Inom hundra år kommer att vi se stora förändringar på det marina växt- och djurlivet tror forskarna, och försurningen av världens hav är redan betydande, berättar Jonathan Havenhand som är professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet

– Det är trettio procent surare nu än det var för hundrafemtio år sedan. Och om vi fortsätter släppa ut koldioxid med den hastighet som vi gör just nu, då kan havet bli upp emot tre gånger surare än det är just nu. Så det kan hända rätt mycket under de närmsta hundra åren, säger Jonathan Havenhand.

När koldioxiden från luften kommer ner i havet bildas kolsyra, och eftersom vi människor släpper ut mer än haven hinner ta hand om, har det genomsnittliga pH-värdet i världshaven blivit allt lägre. Men försurningen går olika fort i olika havsområden, beroende på bland annat temperaturer och salthalt, och på en del håll i världen börjar det redan märkas att djurlivet påverkas av förändringarna i livsmiljön. I kalla hav har forskare hittat vingsnäckor med frätskador på skalet, och i nordvästra USA drabbas den stora ostronindustrin hårt eftersom djuren i odlingarna får problem med fortplantningen och får svårt att bilda skal i de allt surare vatten, där det är brist på kalkhaltigt byggmaterial. Jonathan Havenhand och hans kollegor i Göteborg har bland annat testat att utsätta en del av våra svenska marina organismer för det låga pH som förväntas råda här om ungefär hundra år. Resultaten har varierat en del, och bäst verkar olika sorters alger klara omställningen, medan det ser värre ut för en del av djuren, exempelvis för blåmusslorna på västkusten, som många av oss uppskattar på middagsbordet.

– Blåmusslor drabbas ganska hårt, kanske trettio procent sämre överlevnad och trettio procent långsammare tillväxt, säger Jonathan Havenhand.

En sak som förvånade forskarna var att det japanska jätteostronet som invaderat västkusten de senaste åren, inte alls påverkades av en surare miljö. Och en svår uppgift som nu återstår för marinbiologer världen över, är att ta reda på hur hela ekosystem – från mikroalger och plankton, upp till våra stora rovfiskar och däggdjur – påverkas om vissa arter får problem medan andra får en chans att breda ut sig.

Reporter: Malin Avenius

vet@sr.se