RADIO

Mats Svegfors: Ny Eurobarometer visar på extremt högt förtroende för svensk radio

RADIOFÖRTROENDE. I den Eurobarometer 78 (pdf) som EU-kommissionen presenterat i dagarna visas åter att svensk radio åtnjuter ett extremt högt förtroende. Fyra av fem svenskar (80 %) har förtroende för radio som samhällsinstitution. Det är det högsta förtroendet som över huvudtaget registreras för ett enskilt medium i något av EU:s medlemsländer. Motsvarande förtroendesiffra för svensk television är 70 %, för den svenska pressen 43 % och för internet i Sverige 30 %.
    Den genomsnittliga förtroendesiffran för radio i Europa är 54 %. Det innebär att radio i hela EU är det medium som möter störst förtroende.
   Mats Svegfors kommenterar Eurobarometerns nya siffror på Medieormen.

Andra länder i vilka radio möter stort förtroende är Finland (77 %), Danmark (73 %) Österrike och Slovakien (båda 71 %).
    Finsk television möter störst förtroende (72 %) i EU tätt följt av television i Sverige och Österrike (båda 70 %).

När det gäller radio kan den svenska siffran översättas direkt till förtroende för Sveriges Radio. Den kommersiella reklamsektorn är av begränsad storlek. Dess karaktär gör att man med stor säkerhet kan säga att den snarare ligger under än över genomsnittssiffran; den drar alltså inte upp det samlade förtroendet. Situationen för television är annorlunda. Där är reklamsektorn stor och ett inte orimligt antagande är att kommersiell television sänker den genomsnittliga siffran för television i Sverige. Det kan alltså mycket väl vara så att Sveriges Television möter ett större förtroende än det som speglas i den samlade siffran för television i Sverige.
   Pressen möter högst förtroende i Österrike (63 %) tätt följt av Finland (62 %).

I särklass lägst medieförtroende finns i Grekland: pressen 20 %, radio 28 % och television 15 %. Endast internet avviker i Grekland med en förtroendesiffra på 41 %, vilket är en av de högre förtroendesiffrorna för internet i hela Europa. Allra högst internetförtroende finns i Slovakien (56 %), Tjeckien (55 %) och Danmark (54 %).
   En av de mest slående siffrorna i undersökningen gäller förtroendet, eller snarare avsaknaden av förtroende, för pressen i Storbritannien. Endast en av fem britter (21 %) har förtroende för tidningarna. Det är endast en procentenhet högre än i Grekland, med dess förtroendebortfall för allt som är etablerat.
   Intressant nog är det låga förtroendet för den brittiska pressen inte en effekt av avlyssningsskandalen i den Murdochägda News of the World. Nivån för pressen var ännu lägre (19 %) i den undersökning som genomfördes för fem år sedan och som redovisades i Eurobarometer 69

Eurobarometerns omfattande undersökningar, som genomförs i två omgångar per år över hela EU, är av synnerligen stort allmänt intresse. Det finns ett alldeles uppenbart samband mellan förtroendet i samhället och hur väl ekonomin fungerar i respektive land. Sambandet begränsas inte till att förtroende för politiken är högt där ekonomin fungerar väl. Alldeles uppenbart hänger förtroende för medier samman med förtroende för politiken och båda dessa förtroenderelationer främjar en väl fungerande ekonomi.
   Inte minst är sambandet tydligt mellan förtroendet för radio och television å ena sidan och förtroendet för politikens institutiner å den andra. Med detta är inte sagt att sambanden är enkla eller enkelriktade.

Rimligt är att anta, inte minst när det gäller public service, att det finns ett dubbelriktat orsakssamband. Förtroendet för public service blir stort när det finns en bred politisk uppslutning bakom idén om oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst. Samtidigt främjar mediekanaler med stor förtroende också förtroendet för politiken och sammantaget främjar samhällsinstitutioner med högt förtroende ekonomins funktionssätt. De svenska politiska partierna och de svenska politiska institutionerna åtnjuter större förtroende än i nästan några andra EU-länder.

En minst sagt viktig delfråga, av stor betydelse för Europas framtid, är vilken roll det låga förtroendet för pressen i Storbritannien har betytt för den brittiska EU-opinionen. Engelsmännen utmärker sig, något förenklat, för att vara mest EU-negativa och mest okunniga om EU. En fjärdedel av de tillfrågade i Storbritannien har aldrig hört talas om EU-kommissionen. Endast en av fyra britter litar på EU:s institutioner. Till och med domstolen möter övervägande misstro (35 % ”tend to trust” och 50 % ”tend not to trust”).
   Under en lång följd av år har framförallt den brittiska tabloidpressen, men inte bara den, också på nyhetsplats speglat en mycket EU-kritisk inställning. Klassiska fördomar mot Kontinentaleuropa har ofta uttryckts mycket slagkraftigt på löpsedlar och förstasidor.

Det är ingen djärv hypotes att den brittiska pressen, bland annat härigenom, har lyckats sänka både sitt eget förtroende och förtroendet för EU. Samtidigt måste sägas att om man ska förstå tidningssituationen i Storbritannien måste man inse att den engelska tidningsmarknaden rymmer både det kanske bästa i världen och det sämsta.
   Också förtroendesituationen när det gäller den svenska pressen rymmer en betydande komplexitet. Svenska undersökningar visar att svaren på frågor om förtroende varierar mycket stark beroende på exakt vilken fråga som ställs. Förtroende är lågt för ”journalister” och för kvällstidningar. Förtroendet är samtidigt mycket högt för framför allt den egna lokaltidnigen men också för morgontidningar.

Det är inte överdrivet att tala om en ”förtroendespiral” i Sverige. Public service och den tidning man läser, det må vara en lokal tidning eller en kvällstidning, skapar förtroende. Detta förtroende bidrar till förtroende i hela samhället, inte minst för regering och riksdag.
   I Storbritannien finns snarare en ”misstroendespiral”. Det är ett brittiskt fenomen och problem. Men ett brittiskt utträde ur EU skulle verkligen inte bara ge återverkningar i Storbritannien. Oundvikligen blir det också en angelägenhet för alla andra ”EU-medborgare”. Det gäller oavsett om man till äventyrs själv är för eller emot EU.

Mats Svegfors
Sveriges Radio
twitter.com/xradiochefen