Svenska husdjur är världens bäst försäkrade

En av dem som utan att tveka betalar 11 000 om året för sina två hundar är Kenneth Hedlund i södra Stockholm.

– Vad är det värt att skicka sina barn till sjukvården? För mig är det samma sak. Hundarna är familjemedlemmar, på samma sätt som sonen är.

Kenneth Hedlund pulsar fram i snön på kvällspromenad med sina två irländska varghundar Nessie och Jemma. De är familjens andra kull och kostade mellan 15 000 och 20 000 kronor styck. Försäkringen för hundarna går på totalt 11 000 kronor per år. Det är en fullkomligt självklar kostnad för Kenneth Hedlund.

– Vi har valt att ha hund. Då får vi ta konsekvenserna av att vi har hund. Dit hör att bland annat att gå till sjukvården när det behövs.

Familjen Hedlunds hundar har också behövt avancerad vård, vid ett tillfälle en operation som kostade nästan 20 000 kronor. Till det kom notan för några dygn på djursjukhus. Det kostade ett par tusen kronor per natt. En annan gång blev en av hundarna påkörd och fick omfattande frakturer.

– När det har hänt något så har det varit väldigt kostsamma historier. Då blir det snabbt väldigt mycket pengar och det är skönt att veta att tryggheten finns där att vi kan kosta på dem vård och att det finns en försäkring som räcker till.

Just det trygghetsbehovet skiljer ut Sverige i internationella jämförelser. I inget annat land har sällskapsdjur ett så gott försäkringsskydd som de svenska. Här är åtta av tio hundar försäkrade. Motsvarande siffra i Norge, Finland och Storbritannien är drygt två av tio. Samma sak med katter, tre av tio svenska katter är försäkrade. I våra grannländer existerar det knappt.

Mätt i inbetalda premier handlade det förra året om drygt 2,5 miljarder kronor. Det är en fördubbling på tio år. Det är sällskapsdjuren som står för ökningen.

Lena Bjurström, veterinär på försäkringsbolaget Agria, tror inte att allt handlar om trygghet. Hon pekar också på att djursjukvården blivit mer avancerad.

– Till exempel har våra större djursjukhus en magnetkamera. Man kan byta höftleder på hundar och en hund som blivit blind på grund av grå starr kan man byta lins på.

Samtidigt ökar både medellivslängden för djuren och kostnaderna för vården. Frågan är var gränsen går för djursjukvården.

– Det pågår en ständigt etisk debatt inom veterinärkåren om var gränsen går. Vi måste tänka på djuren i första hand och inte driva vården in absurdum.