Biomimicry (biomimetik) härmar naturens lösningar

8:01 min

Vad sägs om att utvinna vatten direkt ur luftens fuktighet, på samma sätt som ökenlevande skalbaggar gör? Eller att använda ostronets recept mot igenkalkning, istället för kemikalier i våra vattenledningar. Det är några exempel på hur vi människor försöker efterlikna funktioner och fenomen som prövats bland djur och växter under många miljoner och som kallas biomimicry (eller biomimetik).

Här i Sverige har studenter kunnat läsa biomimikrykurser både på Konstfack och arkitektskolor de senaste åren. Men det är i USA som fältet är som allra störst, mycket tack den amerikanska biologen Janine Benyus som Klotet träffat.

– När vi kämpar med "peak oil", "peak mineral" och "peak fertility", mot råvarubrist och högre energipriser, och konsumenter dessutom ställer högre krav och vill veta varifrån produkterna kommer och om de är säkra - då har det gyllene tillfället kommit för oss att tänka om ett varv till och designa om världen, säger den amerikanska biologen Janine Benyus.

Hon har skrivit sex böcker på ämnet och även grundat ett biomimikryinstitut och Biomimicry Guild, ett samarbete där biologer hjälper andra forskare, arkitekter, ingenjörer och designers med att hitta och härma naturens bästa lösningar. Och på senaste tiden har även stora, multinationella företag börjat anlita dem, berättar Janine Benyus.

Den engelska termen biomimicry översätts på svenska till biomimetik eller biomimikry (eller biomimik), delvis beroende på vilket fält man verkar i. Ordet biomimetik föredras oftare av materialutvecklare, medan biomimikry och biomimik används av bl a arkitekter, stadsplanerare och systemvetare som gärna trycker mer på ekologisk hållbarhet. Distinktionen finns även på engelskan, men ibland används termerna som helt utbytbara - på båda språken.

En som har satt vårt land på världskartan när det gäller biomimikry är arkitekten Anders Nyquist. Han jobbar med ett sätt att värma, kyla och ventilera hus, som kan minska energiförbrukningen med mellan 50 och 90 procent. Inspirationen kommer från termiter, som klarar att hålla konstant värme i sina stackar, trots att savannens temperatur varierar mellan 2 och 40 grader.

– Vi tar in luften via marken i ett rör som gör att vi förvärmer luften vintertid och vi kan kyla luften sommartid. Så det är i stället för luftkonditionering som vi har det här systemet, säger Anders Nyquist.

Han visar runt på Laggarbergs skola i Timrå kommun utanför Sundsvall. Från luftintaget på skolgården sugs luften in skolans källare, som också fungerar som en ventilationskanal. Inkommande luft är omkring två grader. Den fungerar bra som kylning sommartid, men måste värmas ytterligare på vintern, med energi från pelletseldning och en jordvärmepump.

Energiförbrukningen vintertid är bara omkring hälften av vad en motsvarande skola med traditionell värmning kräver. Under sommmartid, då "termitventilationen" inte kräver energi till uppvärmning är siffran ännu lägre, omkring 35%. Ett annat exempel på "termitventilation" finns i Harare i Zimbabwe. Det är ett shoppingcenter som beräknas använda bara 10 % av energin som en motsvarande byggnad kräver.

Ändå är tekniken ganska okänd i Sverige. Anders Nyquist tror att det beror dels på att de som håller på med "termitventilation" är små företag som har svårt att marknadsföra sina idéer, men också att det kan kosta 10 procent mer att bygga på det här sättet, och att det kan få en kortsiktigt tänkande byggbransch att rygga tillbaka.

– Tyvärr kretsar det mesta kring byggenskap om investeringskostnad. Vi pratar ju om årskostnad och påverkan på miljön. Ska vi ha ett långsiktigt hållbart samhälle måste vi vända den gamla tekniken ryggen delvis, och basera oss på kunskap om naturen. Vi kan lära oss oerhört mycket av naturen, säger han.


KTH-sida om biomimicry

Reporter: Hanna Westerlund
klotet@sr.se