Regeländring gör att fler slipper statlig skatt
De senaste fem åren har utdelningarna från fåmansbolag fördubblats till nästan 52 miljarder kronor. Det är resultatet av att det helt lagligt går att ta ut utdelning till lägre skatt än om bolaget betalar ut lön till ägaren. Men genom att regelverket skapat ett modernt skattefrälse påverkas trovärdigheten för hela skattesystemet, anser kritikerna.
– Det har blivit frivilligt för allt större grupper om de ska betala statlig inkomstskatt eller ej, och det är inte bra för systemets legitimitet, säger Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på akademikerförbundet Saco.
Dörren till denna helt lagliga skatteplanering öppnas genom 3:12-reglerna. De infördes för att företagare skulle få loss kapital till att växa och anställa personal.
Ägarna kan därför ta ut delar av bolagets utdelning till en lägre skatt än om de tagit ut lön. Målet var att pengarna skulle återinvesteras och skapa nya jobb och företag. Ingen vet om det blivit så.
Men efter att reglerna förenklades 2006 syns ett annat mönster, enligt docent Annette Alstadsaeter.
– Vi har tittat på de nya företagen och kan konstatera att 25 procent av de bolag som startats efter 2006 är skatteplaneringsföretag. Vi säger ingenting om de övriga 75 procenten, men 25 procent har ingen reell verksamhet utan har startats för ren skatteplanering.
Annette Alstadsaeter har granskat effekterna av 3:12-reglerna på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Slutsatsen är att reglerna är alldeles för generösa.
Till dem som gynnas hör bland annat konsultbolag där anställda belönas med delägarskap. Dit hör till exempel revisorer, advokater och it-konsulter.
Samtidigt som reglerna förenklades började fler fåmansbolag än tidigare att dela ut vinster till ägarna. Nya siffror från Skatteverket visar på en fördubbling på fem år.
Förra året var summan nästan 52 miljarder kronor jämfört med drygt 25 miljarder 2007.
Annette Alstadsaeters ser också ett tydligt mönster för vilka höginkomsttagare som ägnar sig åt den här skatteplaneringen.
– Det är människor med hög utbildning och så är de män.
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på akademikerförbundet Saco, är inte förvånad över att de som kan reglerna utnyttjar dem maximalt.
– De här reglerna är såpass svåra att det inte är så många fler än skatterevisorerna som begriper dem. Men hundratusentals människor får skatterevisorernas hjälp att göra det här. Därför kommer det att vara ett problem som nog kan bli ganska stort på några års sikt, säger han.
Ulrika Beck-Friis
Ekot