Landsbygd

Digitalisering små biografers död

1:22 min

Snart ska alla biofilmer vara digitala, vilket gör att biograferna måste köpa ny, dyr utrustning för att kunna visa dom senaste filmerna. För många biografer och salonger på landsbygden innebär det slutet, medan andra hoppas på ett rejält uppsving efter investeringarna.

I Bjursås har den lokala bion i IOGT-NTO:s hus precis beviljats ekonomiskt stöd på flera hundratusen kronor.

– Här känns det bra, det blir kul, säger Emil Österlund, som är ordförande i IOGT-NTO.

Att det är en gammal lokal märks. Filmduken har fram tills nu vevats ned för hand inför visningarna. Och rummet där projektorerna står känns nästan som ett litet museum med sina gamla filmaffischer och lådor med stora filmrullar.

Total makeover
Men efter stödet från bland annat Filminstitutet ska alltså biosalongen här genomgå en total makeover inom kort, där den gamla analoga tekniken med 35-millimetersrullar och stora projektorer ersätts av datorer.

– Det blir i princip bara att trycka på play-knappen, och det gör att vi är fler som kan turas om att visa filmerna, säger Emil Österlund.

Dyrt att byta teknik
Runt 200 av de 830 salonger som finns i Sverige återstår att digitalisera, och för många salonger på mindre orter är finansieringen det stora problemet. 50 procent av stödpengarna får biograferna från Filminstitutet, resten måste tas från andra finansiärer som kommuner, leaderprojekt eller lokala banker.

Och att byta till digital teknik kostar pengar. Närmare en miljon kronor per salong, närmare bestämt. I till exempel Säter, Orsa, Rättvik och Bjursås har det inneburit en uppfräschning och nystart för biograferna. Men för de små biograferna i till exempel Venjan, Nyhammar, Fredriksberg och Mockfjärd är det här the end.

– Det är jättetråkigt. Vi var nära att hamna i den sitsen själva. Det ska finnas film även på landsbygden, säger Emil Österlund.