GRUVPOLICYN

Delade meningar om gruvpolicy

Förslaget till gruvpolicy möter på motstånd.
Lars-Jonas Johansson, landspartiet svenska samer, gör tummen ner.
Men Ingrid Inga, Samelandspartiet, menar att förslaget följer dagens lagstiftning.

Sametingets styrelse har tillsammans med rennäringsnämnden lagt fram en nytt förslag till gruvpolicy.

Det nya förslaget skiljer sig inte mycket från det gamla - förutom på en punkt.

Begreppet samisk rättighetsinnehavare har bytts ut mot ordet samebyn.

- Det här är frågor som rör alla samer och då bör alla samer komma till tals. Något annat vore förkastligt. Man kan inte bara inskränka sig till samebyarna för där är alla samer inte med, säger Johansson.

Frågan om Sametingets gruvpolicy, var uppe för behandling under Sametingets plenum i Östersund i oktober.

Förslaget från styrelsen mötte kraftig kritik från flera håll - vissa ledamöter menade att förslaget la för stor tonvikt på rennäringen - medan andra tyckte precis tvärtom, nämligen att rennäringens perspektiv saknades helt.

Till slut beslutade plenum att skicka tillbaka ärendet till styrelsen, som nu lagt fram ett nytt förslag.

I grunden ligger alla förslag kvar från den förkastade versionen.

Styrelsen föreslår att det samiska inflytande över gruvnäringen ska stärkas redan på prospekteringsstadiet med tidiga samråd, precis som i det förra förslaget.

Men det finns en stor skillnad - i det förra förslaget skulle samråden ske med Sametinget och samisk rättighetsinnehavare.

I det nya förslaget har begreppet samisk rättighetsinnehavare bytts ut mot ordet samebyn.

Samråd ska alltså ske med Sametinget och samebyn - vilket Samelandspartiets ordförande Ingrid Inga menar inte skiljer sig från dagens praxis.

- Om Sametinget ska följa den lagstiftning som gäller så är det denna process som gäller. Om en exploatör vill göra en undersökning så tar man kontakt med samebyarna, säger Ingrid Inga, som också är styrelseledamot och ordförande i rennäringsnämnden.

Till sist konstaterar Sametingets styrelse även i detta förslag att samerna enligt FN:s urfolksdeklaration har rätt till del av vinster från mineralutvinning.

Sametingsstyrelsen skissar återigen på flera olika modeller på hur vinstdelningen skulle kunna se ut - men här skriver sametingets styrelse att det ska ske i samråd med samiska rättighetsinnehavare.

  • Fast årlig summa.
  • Ersättning per malm ton som tas upp.
  • Procent på försäljningen.
  • Vinstbaserad ersättning.
  • Delägarskap i företaget.

Den slutliga utformningen görs, föreslår styrelsen, tillsammans med sametingen i Norge och Finland.

Sametingets plenum behandlar frågan i Vilhelmina i nästa vecka.