Friskolor missgynnar elever med särskilda behov
Framväxten av nya friskolor ger ökad valfrihet, men valfriheten leder till en ökad segregation. Elever som har behov av särskilt stöd drabbas, visar forskning vid högskolan.
– Skolsamhället blir mer segregerat när det gäller den här gruppen. Då borde det leda till någon slags diskussion om vad vi har för demokratiska ideal och vad vi vill bidra till ute på skolorna, en diskussion om vad det är för skola i termer av mångfald och den demokratiska aspekten av utbildning, säger Gunnlaugur Magnusson, doktorand och forskare på Mälardalens högskola.
Bara i de fyra största kommunerna finns nu över 30 friskolor och i den friskoletätaste kommunen, Nyköping, är det fler fristående gymnasieskolor än kommunala.
Men nu visar forskning på Mälardalens högskola på en ökande segregering där det framför allt är barn till välutbildade föräldrar som väljer skola.
Det är också tydligt då det gäller barn i behov av särskilt stöd.
Elever i behov av särskilt stöd har inte på samma sätt som andra elever kunnat dra nytta av att Sverige idag har en uppsjö offentligt finansierade privatskolor. Enligt Gunnlaugur Magnusson så är bland annat barn i socioekonomiskt utsatta familjer överrepresenterade bland barn i behov av särskilt stöd.
– Vi vet att barn till föräldrar med lägre socioekonomisik status väljer mer sällan skola.
Vissa fristående skolor har oftare sagt nej till de här eleverna och inriktningen i skolornas marknadsföring kan också ha stött bort många - som då sökt sig till andra skolor.
Och de här eleverna utestängs inte bara genom att deras föräldrar i praktiken har mindre möjligheter att välja skola.
För tvärs emot modern forskning och skolans övergripande planer om vikten av inkluderande undervisning så lyfts de här eleverna ofta ut ur klassrummet och får undervisning isolerade för sig.
Enligt Gunnlaugur Magnusson så har friskolereformen inte lett till ökad valfrihet eller mer inkludering för elever i behov av särskilt stöd.
– De blir väldigt få på vissa skolor och betydligt fler på andra skolor, betydligt högre andel på Waldorffskolor och färre på exempelvis aktiebolag som äger flera skolor. Det finns en krock mellan marknadsidealet och en skola för alla.
