Internationella forskare varnar för faror med svenskt skolsystem
Internationell expertis varnar nu för faror med full valfrihet i det svenska skolsystemet. Sedan friskolereformen i början av 90-talet har det svenska skattefinansierade skolsystemet utvecklats till det mest marknadsanpassade och konkurrensutsatta i världen.
Sverige är världsunikt med att finansiera sina friskolor fullt ut och samtidigt tillåta vinstuttag från de privata företag som driver skolorna.
Henry Levin, professor i utbildningsekonomi på lärarhögskolan vid Columbia University i USA, varnar för den segregation som uppstår med det nuvarande skolsystemet.
– Problemet med ökad segregation bland befolkning har börjat visa sig, det finns stora faror med detta över tiden, det är under en mycket långsam process som samhällen bryts isär, säger Henry Levin
Henry Levin har studerat det svenska skolsystemet ur ett internationellt perspektiv ända sen skolpengen infördes i och med friskolefreformen i början av 90-talet, och berättar att Sverige gått längst av alla länder i västvärlden när det kommer till fri skolmarknad och konkurrens.
– Det svenska exemplet är det mest extrema.
Slående är också att alla svenska skolor, fristående som kommunala, drivs utan större reglering och kontroll i jämförelse med länder som Holland, som länge haft en stor andel friskolor, eller till och med USA, enligt Henry Levin.
I en samarbetsstudie mellan Stockholms och Uppsalas universitet, som snart ska publiceras i tidskriften Urban Geography, har 5 000 svenska familjer fått svara på en brevenkät om motivet bakom sina skolval. Och enligt forskarna väljer den resursstarka medelklassen ofta numera bort de skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning - vilket skapar segregation.
Enligt Patrik Scheinin, professor i pedagogik vid Helsingfors Universitet, beror den finska skolans framgång med sina internationellt högpresterande elever, delvis på att skolorna är så jämlika - vilket inte är fallet i Sverige:
– Saker som jag skulle vara orolig för är att ni har skillnader mellan skolor som är så pass stora, att föräldrar måste vara rädda för att sätta sina barn i fel skola, och då blir det lätt en ghettofiering, där alla som kan tar sig ifrån ett område eller en skola, och den skolan mår inte bra av det, säger Patrik Shienin.
Vetenskapsradion
vet@sverigesradio.se
