VÅRGÅRDA

Maria och Soile bröt normen - de är Vårgårdas första kvinnliga brandmän

2:04 min

Det är ovanligt med kvinnliga brandmän i Sverige; 3,9 procent enligt de senaste siffrorna. När Vårgårda rekryterade nya deltidsbrandmän i höstas hände dock något ovanligt. Efter år inom vården sökte Soile och Maria mer spänning, och det fick de.

– Jag tyckte det lät väldigt intressant, roligt och omväxlande så jag gjorde en chansning. Det har varit jättebra men mycket - att ta på sig, utrustning och lära sig, säger Maria GUstavsson.

Bara några steg innanför dörren på deltidsbrandkåren hänger kläderna i rader, ett skåp per deltidsbrandman. Byxorna är ordentligt nervikta över skorna så att det snabbt ska gå och dra på sig när larmet går.

Påverkar vardagsjobbet
När sökaren larmar har de ett par minuter på sig att ta sig till brandstationen, de ska sitta ombytta och färdiga att köra fem minuter efter larm. Några långa skogspromenader kan det knappast bli.

Hur funkar det med era vanliga jobb?

– Jag får ju vara ledig (de veckor) när jag har brandjour eftersom jag åker runt i hela kommunen - det funkar inte, säger Maria som arbetar inom hemtjänsten.

– Jag får också byta när jag jobbar kvällar och helger för då är vi bara två i personalen, säger Soile Gustavsson som jobbar på korttidsrehab på Vårgården.

Men på dagtid kan du få ett larm och får sticka hit?

– Ja. Då är det bara att säga att "nu får ni ta över", så får man hoppas att man inte står riktigt illa till.

Positivt bemötande
På väggen på brandstationen sitter fem foton av olika arbetslag - alla med bara män.

– Ja, vi är ju de första kvinnorna i Vårgårda.

– Jag har bara hört att de (gubbarna) tycker att det var på tiden, att det var roligt och att det behövs.

– Det är klart att vi inte är riktigt lika starka som karlarna, men vi kan bidra med annat. Det är inte bara styrka det handlar om, avslutar Maria.