Kraftigt minskade anslag till hotade arter

1:41 min

Anslagen för att skydda hotade arter har nära nog halverats på fem år, enligt Artdatabanken. 2007 lade regeringen 105 miljoner kronor på det här, 2012 hade den summan minskat till 56 miljoner kronor. Det här sker trots att Sverige skrivit på en FN konvention om att värna den biologiska mångfalden och har en ambition att nå det nationella miljömålet om ett rikt djur och växtliv.

Den grönfläckiga paddan är en av de utrotningshotade arterna i Sverige men som tack vare enträget naturvårdsarbete ser ut att ha räddats. Men att skydda och vårda utrotningshotade djur kostar pengar då livsmiljöerna där de bor måste skötas om på ett eller annat sätt. Trots det har regeringen minskat anslagen drastiskt, det handlar om en nära nog halvering till åtgärdsprogrammen för hotade arter på fem år.

2007 lade regeringen 105 miljoner kronor på det här, 2012 hade den summan minskat till 56 miljoner kronor. Ulf Gärdenfors är professor i naturvårdsbiologi och tillförordnad chef för Artdatabanken som övervakar hur det står till med Sveriges djur och växtarter.

- Det får ju konsekvenser, vi riskerar att tappa arter i Sverige. Vi måste göra de här insatserna och åtgärderna nu, det går inte att skjuta upp, det är en ständig kamp mot klockan.

Framförallt är det pengarna till arter som lever i sjöar, vattendrag och havsmiljöer som har fått stryka på foten. När Havs och vattenmyndigheten tog över vattenfrågorna från Naturvårdsverket minskade pengapåsen med 30%, det har drabbat framförallt länsstyrelserna runt om i landet eftersom deras satsningar är beroende av pengar från de centrala myndigheterna. Flera av dem sparar motvilligt in på kalkning av försurade sjöar, olika vattenvårdsprojekt och att skydda särskilt hotade arter, några av länsstyrelserna säger till Vetenskapsradion att de inte kommer lägga ett öre på hotade arter i vattenmiljöer, pengarna räcker helt enkelt inte till.