Pengar saknas för att förebygga skred

2:00 min

Många kommuner har ont om pengar för att förebygga naturolyckor som ras och översvämningar. Den typen av olyckor väntas bli vanligare och värre i framtiden till följd av klimatförändringar med mer nederbörd.

Bara i Göta Älvdalen, det kanske mest utsatta området, skulle det behövas mångmiljardinvesteringar. I Lilla Edets kommun lever hundratals fastighetsägare som har hus i riskzonerna i ovisshet.

– Ponera att man vill sälja av någon anledning. Man separerar eller dör eller får arbete någon annanstans, så blir det svårt för fastighetsägarna att göra den överlåtelsen. Det är ingen som köper en fastighet som är rödlistad. Det är ett väldigt stort problem för den enskilde, säger mäklaren Tony Väisänen i Lilla Edet.

I Lilla Edet ligger flera hundra fastigheter på rödmärkta områden, som kartlades av den statliga Göta Älv-utredningen som kom i fjol.

I Göta Älvdalen finns den känsliga kvickleran, som om den utsätts för påverkan, kan förvandlas till en lermassa som kan rinna ut i älven och dra med sig hus.

Om man ska förebygga ras och skred, så behövs mellan tre och fem miljarder kronor för att förstärka skyddet bara i Lilla Edets kommun.

Och Paul Mäkelä som är kommunal samhällsplaneringschef vet inte hur Lilla Edet, med runt 13 000 invånare och en omsättning på runt 700 miljoner om året, ska få råd.

– Det är ju inte hållbart, det här är bara början. Vi har kanske 80-90 procent kvar. Och då har vi inte de resurserna, varken personella eller ekonomiska. Det här är en typ av fråga som jag betraktar som nationellt ansvar. Det är alltså inte kommun, eller fastighetsägare utan det är någon statlig institution som ska ta ansvar för detta. Det kan inte ligga på en kommun med få tjänstemän med en totalomsättning på 700 miljoner och de här kostnaderna ligger på tre till fem miljarder. Det är helt orimligt, säger han.

I några år har staten betalat ut extra stödpengar till kommuner som ville förstärka skyddet mot skred och andra naturolyckor. 

Risken väntas öka i framtiden på grund av klimatförändringar. Men från i år minskar statens stöd till totalt 25 miljoner kronor. Många kommuner kommer inte att få pengar som behövs.

Ännu en utredning har inletts om hur ansvaret ska delas för att hejda riskerna kring just Göta Älv. Men regeringen har inte sagt något om att utreda finansieringen. 

– Den frågan kommer ju alltid upp, det är klart, vem ska betala det här. Det är lite vår förhoppning, att om vi hittar ett bra sätt för samarbete, alla goda krafter är beredda att samverka,  så ska de också komma någon form för statlig basfinansiering, säger Bo Lind vid Statens geotekniska institut som leder utredningen.