Bokbussen blir allt mer sällsynt
Antalet biblioteksfilialer minskar stadigt och enligt Kulturministern ska bokbussar och bokbåtar koplettera de nedlagda filialerna. Men enligt Kulturnytts egen kartläggning så läggs bokbussen ner på allt fler håll. Sedan mitten på 90-talet har den dragits in i 31 kommuner.
Kulturnytt har skickat ut en enkät till alla Sveriges kommuner och av dem har 65 procent, alltså 189 stycken, svarat.
Kartläggningen visar att 31 kommuner har lagt ner sin bokbuss sedan mitten på 90-talet, medan bara en knapp handfull har utökat verksamheten. Siffrorna pekar alltså på raka motsatsen till Kulturministerns uttalande om att bokbussar kompletterar nedlagda biblioteksfilialer.
- Det går säkert att hitta kommuner som kan vara ett exempel på precis det som Kulturministern säger. Men om man tittar på siffrorna på nationell nivå, så är det ju inte sant, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk Biblioteksförening
Majoriteten av de som avvecklat sin bokbussverksamhet har gjort det på grund av besparingar. I mitten på 70-talet kunde kommuner söka statsbidrag för att ha råd att köpa in bokbussar, ett bidrag som försvann 1985. Men enligt Svensk Biblioteksförening är det nu dags att återinföra det, för att rädda bokbussarna.
- Det skulle kunna vara en konkret insats som Kulturministern skulle kunna gör om hon vill ha fler bokbussar, det är ju att återinföra de här möjligheterna att få stöd till att utrusta sig med det. Om vi nu är överens om att det är en viktig metod för att möta det minskande antalet bibliotek.
Ett aktuellt exempel är Ånge kommun, där bokbussen läggs ner till sommaren. Chauffören går i pension, och det är just på grund av ekonomin som man valt att inte anställa någon ny.
- Bokbussen betyder allt för de som bor ute i byarna, därför de har ju inget annat att gå till. De blir så glada när man kommer. Du skulle bara se dem, säger Ingrid Eriksson, från Bokbussens Vänner i Ånge.
Valet stod mellan att lägga ner två av de fasta filialerna, eller att behålla bokbussen, enligt Catharina Karlsson, ordförande i Humanistiska nämnden i Ånge.
- Skollagen säger att det ska finnas bibliotek på skolorna, och de här biblioteken tjänar även allmänheten. Och då tyckte vi att det var ett sämre alternativ än att lägga ner bokbussen.
- Det är att välja mellan pest och kolera. Jag tycker att det är tragiskt att vi inte har ett antal medborgare till i vår kommun som genererar ett statsbidrag som gör att vi kan ha kvar sådana här funktioner, säger Catharina Karlsson.
Att prioritera de fasta filialerna före bokbussen är vanligt, visar Kulturnytts kartläggning. Men det här har stor effekt på de som bor på landsbygden, enligt Niclas Lindberg.
- I takt med att man får längre avstånd till ett bibliotek, så minskar andelen av befolkningen som använder biblioteket. Avstånd har betydelse. Det vet man, och det borde vi prata mer om.
Och Ingrid Eriksson från Bokbussens Vänner håller med.
- En del har väl mer än tio mil. Jag menar, ska jag åka tjugo mil för att låna en bok? Det låter ju inte klokt!
Ingrid Eriksson är skeptisk till prioriteringen som kommunen har gjort.
- Det är bara pengar, pengar pengar. Nej, jag tycker de måste tänka på kulturen. För vad är en kommun utan kultur?
Kulturministern har avböjt en intervju med Kulturnytt idag, och vill inte kommentera frågan om statligt stöd till bokbussverksamheten i nuläget.
Men i ett skriftligt uttalande säger hon, citat, "Det är tråkigt att filialer läggs ner, och bokbussar kan då vara ett alternativ. Bokbussar är bra."
Elina Perdahl
elina.perdahl@sverigesradio.se
