FN ber världen värna konstnärlig yttrandefrihet

2:44 min

FN lyfter för första gången frågan om konstnärliga rättigheter. FN:s råd för mänskliga rättigheter har tillsatt en expertgrupp som har studerat de inskränkningar av yttrandefriheten som drabbar just konstnärer i vid mening. Gruppens enda svenska representant är kompositören Alfons Karabuda, som menar att förmågan att tyda konstnärligt gestaltade budskap måste bli bättre.

- Konstnärer, artister, musiker och kompositörer till exempel har verktyg som är kraftfullare än 'vanliga' medborgares och världen behöver bli bättre på att förstå vad deras uttryck kan leda till, säger gruppens enda svenska representant Alfons Karabuda som har suttit med både i egenskap av kompositör och som ordförande för de europeiska upphovsmännen i organisationen ECSA och fortsätter:

- Man har en sprängkraft, och den är också svårdefinierad för den är inte alltid så tydlig; ibland arbetar man med symbolik och på andra sätt för att föra fram sitt budskap. Därför är det väldigt viktigt att kunna tyda den och förstå dess verkningar.

För vem är det viktigt att kunna tyda det?

- Det är viktigt för alla i ett samhälle som vill vara demokratiskt skulle jag vilja säga.

Till exempel för Migrationsverkets handläggare som kan fråga en konstnär som flytt till Sverige om hans konst bara är politisk, fortsätter Alfons Karabuda:

- Det är en intressant frågeställning: så att om någonting även skulle vara estetiskt till exempel - är det då inte att betrakta som politiskt och då kanske man inte ska få stanna i ett land? Jag menar, det finns en rad olika saker som beror på okunskap.

Karabuda pekar bland annat på vilken effekt som konst kan ha, i form av att folk blir upprörda, att en bomb sprängs eller att det blir uppror.

- Vad FN-rapporten tittar på är litet grann det som på engelska kallas incitement, alltså uppvigling, och då har vi visat litet grann på var uppviglingen sker: är det hos den som målar den här tavlan, eller är det hos någon kritiker, en motpart, en regim som pekar och säger "titta, vad hemskt den här tavlan är? Den här tavlan vill egentligen visa på att er religion är hemsk" eller att "ni som folk är förskräckliga". Var sker då uppviglingen? Är det verkligen hos artisten eller konstnären? Nej, oftast är det hos någon som vill motverka den här åsikten och därmed uppviglar. Så här finns det sådana definitioner, säger Karabuda.

Karabuda exemplifierar med det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot som gjorde en Putin-kritisk aktion i en katedral i Moskva ifjol och fick tre av sina medlemmarna dömda till fängelse.

- Där är det precis de här ingredienserna. Det finns en uppvigling. Pussy Riot var i en kyrka, men det var inte ett hån mot religionen. De använde sig av en plattform, där fanns det folk - man visste att folk skulle se - men vad gjorde man då från regimen? Jo, man såg att det bästa sättet för de här att få ett hårdare straff - det är just att hävda att man hädade deras religion. Hade de bara uttryckt sin åsikt hade de bara fått böter. Nu fick de fängelse.

Kommer då länder som Ryssland att bry sig om vad som står i rapporten. Ja, tror Alfons Karabuda:

- För att det nu finns en stämpel på vad man inte får göra. Så nu kanske man åtminstone på något sätt kan akta sig litet mer för att använda sig av den här retoriken att "ni ska skylla er själva".

Berit Nygren
berit.nygren@sverigesradio.se