Vad kan Sverige lära av "Energiewende"?

Den borgerliga regeringen har öppnat för att de nuvarande 10 svenska reaktorerna kan ersättas med nya när de tjänat ut. I Tyskland däremot så beslutade politikerna efter härdsmältorna i japanska Fukushima att man ska lägga ned alla tyska kärnkraftverk inom 9 år. Den elen ska ersättas med sol och vindkraft och på sikt ska det mesta av kolkraften också bort. Klotet var på ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin i måndags som mynnade ut i att Sverige inte bör följa i Tysklands fotspår.

Seminariet ´"Intermittent el i Sverige och Tyskland" handlade om det som tyskarna kallar Energiwende, och som många länder nu spanar in för att se hur det går. För mig blev det tydligt att professorerna på vetenskapsakademins energiutskott inte alls vill att Sverige ska ta efter och lägga ned vår kärnkraft och ersätta med sol och vind.

– Vad ska vi ersätta kärnkraft med som är en så kallad baskraft som ska ligga på dygnet runt året om som en effekt? Och då kan man ju fråga sig vad finns det då? Ja det är ny kärnkraft, det är att bygga ut de orörda älvarna, det är att ta hit en gasledning från Ryssland, eller också får vi göra som Tyskland; importera kol och köra koleldat vilket är kanske det sämsta alternativet. Vindkraften i Sverige att satsa på den det tycker jag själv inte är relevant, för den kommer ju inte att kunna ersätta kärnkraften utan vi behöver något annat och den kommer bara att ligga som en extra belastning som då gör att vi måste bygga ut nätet och elräkningen öka helt i onödan, säger akademiledamoten Harry Frank.

Harry Frank påstår att när kärnkraftselen gått ned i Tyskland så har kolkraften ökat. Det var ju något som folkpartiledaren Jan Björklund också sa i partiledardebatten i TV i söndags, och visst stämmer det att kolkraften ökar och att Tyskland släpper ut mer koldioxidutsläpp nu än tidigare. Men frågan är vad det beror på?

Jag pratade runt med lite andra forskare som inte var inbjudna till det här seminariet, till exempel professor Eicke Weber som leder solforskningen på Fraunhoferinstitutet och som sitter i Tysklands teknikvetenskapliga akademi och enligt Weber så har den snabba ökningen av sol och vindkraft helt ersatt elen från de kärnkraftsreaktorer man nu lägger ner på löpande band i Tyskland.

Att klimatutsläppen ökat beror istället på att man stängt av en massa gaskraftverk som blivit för dyra att köra eftersom gaspriserna gått upp samtidigt som det tyska brunkolet är så billigt och att det inte kostar nästan nått att släppa ut koldioxid. Industrin har alltså bytt mindre klimatskadlig gaskraft mot smutsig kolkraft för att det är billigare.

Tysklands mål att inom 40 år nå 80 procent förnybar el och alltså lägga ned både kärn- och kolkraft är helt realistisk enligt professor Eike Weber. Det kan gå fortare än så.
– Vi tror att 80% förnybart kan uppnås redan år 2030. Titta till exempel på Bayern som redan idag har 20 % och som har som mål att nå 50 % redan år 2020, säger professor Eicke Weber.

Professor Weber vill bort från hela tänket om baskraft. Fortsätter man att bygga ut sol och vindkraft lika snabbt framöver i Tyskland så måste man också bygga ut kraftledningsnätet smartare så att el kan skickas både från miljontals tyskars solpaneler ut på nätet och tillbaka på natten när solen inte skiner. Man måste också kunna spara mycket mer el än idag när man har överskott, dels i batterier hemma i folks villor, dels genom pumpkraft när man pumpar vatten till högt liggande magasin och sen tappar ut vattenkraften när man behöver den och så stora anläggningar där man kan spara el i form av bränslen som metanol eller vätgas som sen kan omvandlas tillbaka till el igen när den behövs. Men här forskas det inte tillräckligt tycker Weber.

Fraunhoferinstitutets utredningar visar också att gaskraftverk bör vara det som reglerar den tyska elkraften på nätet så att det alltid är precis lagom, sådant passar kol och kärnkraftverk dåligt till, för de vill man inte snabbt sätta på och stänga av.
– Alla kraftverk som är oflexibla som kärnkraftverk och kolkraftverk passar väldigt dåligt att integrera i ett elsystem med allt mer förnybar energi, hävdar Prof. Eicke Weber.

Det kommer att behövas enorma investeringar för att Tyskland ska lyckas med sin energiomställning. Tyska regeringen nämner siffror som en biljon, alltså tusen miljarder euro, svindlande summor med andra ord, samtidigt som Tyskland ska stötta euroländer som går knackigt. Det finns starka krafter som vill påverka processen, elkonsumenter som vill ha lägre räkningar, elbolag som hoppas tjäna mycket pengar och nu också vanliga tyskar som får väldigt bra betalt för den solel de tillverkar.

Om 3-4 år vet vi hur det går trodde en annan tysk professor, Friedrich Wagner, som var huvudtalare på Kungliga vetenskapsakademins seminarium. Han är för övrigt pensionerad fusionsforskare från Max-Plackinstututet för plasmafysik och gillar kärnkraft, men är kritisk till Tysklands våldsamma satsning nu på förnybart.
– Vi har mer än 60 GWh nyinstallerad förnybar energi, vilket är enormt, men vi har inte elledningarna. Det är som att bygga bilar, men inte vägar och det kommer att leda till problem, anser professor Wagner.

Och då planerar ändå tyska staten att satsa hundratals miljarder på nya högspänningsledningar från norr till söder. Svenska Kraftnät var förövrigt också och talade på det här mötet och berättade att man kommer satsa närmare 60 miljarder kronor de kommande åren på att bygga ut och renovera det svenska högspänningsnätet. Inte minst för att Sverige som är ihopkopplat med Tyskland kommer att påverkas av hur de tillverkar sin ström framöver och Harry Frank på Vetenskapsakademins energiutskott, han tror att det kan sluta illa:

– Vad som kommer att hända i nordeuropas elsystem är att fortsätter den här solkraft och vindkraftutbyggnaden så kommer vi att få så kallad infarkt. Det kommer att bli så mycket effekt så den kan inte ta vägen någonstans. Det har inte inträffat än, men det kommer snart att inträffa, och det har att göra med att vi inte har någon lagringskapacitet, säger Harry Frank på Kungliga vetenskapsakademins energiutskott.