P4 Jönköping granskar

Så missbrukar vårdcentralerna ersättningen

2:21 min

När landstinget införde det nya systemet för att dela ut pengar till vårdcentraler var det långt ifrån färdigt och kunde lätt missbrukas. Vårdcentralerna kunde bara ändra datum i journaler och behövde inte ens träffa patienten och ändå få ut ersättning.

Sedan landstinget införde ett nytt sätt att fördela pengar till länets vårdcentraler, där man delvis får pengar efter hur många diagnoser man sätter, så har antalet diagnoser ökat explosionsartat.

– Jag är tveksam eftersom det är ett manipulerbart system och våra observationer styrker att systemet manipuleras, säger Sven Engström, medicine doktor och projekthandledare på primärvårdens forsknings- och utvecklingsenhet, som redan 2004 varnade för systemet i en forskningsrapport.

Systemet, som sjösattes förra året och ska införas succesivt, har lett till att den vårdcentral som hittar mest diagnoser också får mest av kakan. På bekostnad av de vårdcentraler som inte är lika mycket på hugget. I höstas sattes nästan 100 procent fler diagnoser jämfört med hösten 2010.

Vissa diagnoser som ångest, depression och astma anses vara extra lönsamma. Samtidigt har till exempel ångestdiagnoserna ökat med 49 procent och astma med 37 procent, visar ännu inte publicerade siffror som P4 Jönköping har fått ta del av. Inte för att vi blivit sjukare, utan för att vårdcentralerna kan tjäna pengar på det.

– Vissa vårdcentraler får för lite pengar och andra får orimligt mycket pengar. Jag blir upprörd när man lägger ner så mycket arbete på att få mycket pengar i sin budget i stället för att hjälpa sina patienter på bästa sätt, säger Kjell Lindström, på vårdcentralernas forsknings- och utvecklingsenhet, som har granskat diagnoserna.


Tvingats göra flera justeringar

Men sedan systemet sjösattes har landstinget tvingats göra flera justeringar för att dämpa missbruket. Enligt P4 Jönköpings källor kunde en vårdcentral tidigare sätta en sköterska på att ringa runt till patienter för att samla in diagnoser i journalen. Ett mycket lönsamt arbete eftersom det kunde femdubbla ersättningen per patient. Vårdcentralen behövde inte ens träffa patienten för att få ersättning.

Under förra året var det också fullt möjligt för sköterskan att gå in och bara ändra på datum i journalerna på kroniska diagnoser och helt plötsligt fick man förlängd ersättning i ytterligare 18 månader. Men inte nog med det. Läkaren kunde tidigare även sätta upp diagnoser som inte hade med besöket att göra, det finns exempel på journaler med 40 rader diagnoser.

– Väldigt ofta är raderna med diagnoser längre än själva journalanteckningarna, säger Sven Engström.

Vad tyder det på?

– Att man är sugen på pengar.

De värsta luckorna i systemet rättats till, även om systemet fortfarande är fullt möjligt att manipulera men landstinget har alltså under löpande år tvingats lappa och laga efter hand för att stävja missbruket.

– Jag förväntar mig att man har trimmat in detta så att man följer diagnosregelsättningarna, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Mats Bojestig.

Är du besviken på det?

– Ja, det är jag. Det är därför det är viktigt för oss att se att det blir rätt, förklarar han.