Premiepensionssystemet kritseras i ny utredning

Premiepensionssystemet kommer att bli allt viktigare för framtida pensionärer. Nu får systemet kritik i en ny statlig utredning. Stefan Engström, som lett utredningen, är oroad trots att avkastningen på premiepensionen i genomsnitt varit positiv sedan milleniumskiftet.

– Samtidigt är det många som inte lyckas i sina val, och man är inte medveten om vad man gjort för val. Och det ska vara en viktig del i din slutliga pension, säger utredaren Stefan Engström.

År 2000 blev det möjligt att välja själv var premiepensionen ska placeras. Sedan dess har avkastningen varierat mellan olika individer beroende på vad de gjort för val.

Stefan Engström, som är doktor i ekonomi, säger att skillnaderna är så stora att den tiondel som lyckats bäst kan få betydligt bättre pension än den tiondel som lyckats sämst.

– Givet samma inkomst så får du 2000 kronor i premiepension i månaden, medan en annan får 10 000 kronor i premiepension i månaden.

I rapporten "Vägval för premiepensionen" pekar Stefan Engström på att politikerna har två alternativ att välja på:

– Om staten har ett ansvar för utfallet om du förlorar dina pengar så är det kanske rimligt att staten arrangerar så att man inte ska förlora sina pengar. Men om man ser det som individens ansvar helt och fullt och att man får skylla sig själv om man inte får någon premiepension, då är det ju ett mindre problem.

Om politikerna prioriterar ett jämnare utfall före individens fria val, så tycker Engström att dagens drygt 800 fonder som premiepensionsspararna kan välja mellan ska minskas ner till cirka tio stycken bredare alternativ. Då skulle skillnaden mellan den som lyckas bäst och den som lyckas sämst jämnas ut, menar han.

Idag omfattar premiepensionssystemet nästan 500 miljarder kronor.