Hjärnceller nybildas under hela livet
Uppemot en tredjedel av nervcellerna i hippocampus, den del av hjärnan som sysslar med att sortera minnen, återbildas under vår livstid. En ny studie från Karolinska Institutet visar att uppemot 1 400 nya nervceller bildas varje dygn, och att tillväxten pågår ända tills den dag vi dör.
Att möss bildar nya nervceller i hjärnan har forskarna kunnat slå fast i djurförsök, och tidigare studier har visat att samma sak gäller även för människor.
Det nya den här gången är att forskarna kunnat ge ett mått på hur stor tillväxten är, så mycket som en tredjedel av nervcellerna i hippocampus nybildas, samt den metod som används för att åldersbestämma cellerna.
Det är kärnvapenprovsprängningarna under 1960-talet som gjort det hela möjligt. Testerna gjorde att stora mängder av det radioaktiva ämnet Kol-14 bildades i atmosfären. Halterna mättes och bokfördes noggrannt år från år.
Forskarna har tagit prover på hippocampus från 55 avlidna personer i åldrarna 19 till 92 år, och med hjälp av Kol-14-halten kunnat visa att nya nervceller bildats kontinuerligt under hela livet.
Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid Karolinska Institutet och författare till den nya studien.
- När nytt DNA görs så byggs Kol-14 in i DNA-kedjan, med en koncentration som motsvarar den i atmosfären vid den tidpunkten. Och på det viset får man en sorts datummärkning inskriven i DNA:t i cellkärnan, säger han.
Det är enbart i hippocampus som forskarna kunnat konstatera att det sker nybildning av nervceller. Tidigare har man studerat hjärnbarken och även den så kallade luktbulben, men utan resultat.
Så varför bara i hippocampus och vad ska vi ha de nya nervcellerna till ? Ja, enligt Jonas Frisén tyder försök på möss på att när ny information och nya intryck tillförs så behövs nya nervceller för att hantera och sortera informationsflödet.
- En funktion de har är att särskilja väldigt snarlika intryck, till exempel att skilja på två stycken snarlika bommor eller två musikstycken, förklarar han.
Studien, som presenteras i det nya numret av tidskriften Cell, överenstämmer med en studie på möss som gjorts av forskare vid universitetet i Dresden och som vi berättat om i tidigare sändningar. De studierna visade att tillväxten av nya nervceller kan stimuleras av motion och intellektuella utmaningar.
- Om man stoppar in ett ekorrhjul till möss så gör bara den frivilliga löpningen att dom får nästan en fördubbling av nervcellsnybildningen, säger Jonas Frisén.
Enligt honom kan upptäckten få betydelse för framtida behandlingar av psykiska sjukdomar, som exempelvis depression. Mycket tyder på att det finns ett samband mellan nybildning av nervceller och psykiskt välbefinnande. Det skulle då vara möjligt att ta fram behandlingar som särskilt riktar in sig på att stimulera tillväxten av nya nervceller i hippocampus.
För Jonas Frisén personligen betyder genombrottet att en teori som han länge gått och burit på visat sig stämma och sånt är ju såklart drömmen för en forskare.
- För mig är det väldigt stort. Vi har kämpat väldigt länge med det här och jag tycker vi nu har fått en väldigt god bild av nervcellsnybildningen i den vuxna hjärnan.
Vad händer här näst?
- Vi är intresserade av att försöka förstå om sjukdomar hos människan är relaterat till nervcellsnybildning. Vi kunde se att det finns stora variationer i mellan människor, och vi vill gärna veta om till exempel depression är realetrat till förändringar i nervcellsnybildningen.
