Stora skillnader i ungas utanförskap över landet

2:01 min

Över 112 000 unga i Sverige mellan 16 och 25 år varken jobbade eller studerade under hela året 2011, visar en kommande rapport som flera av landets myndigheter står bakom. Rapporten pekar även på stora skillnader mellan olika delar av landet.

– Unga som är utanför ett helt år har en så mycket större risk att fortsätta att vara utanför, och är man det flera år i rad så är risken ännu större, säger Inger Ashing, ordförande för temagruppen Unga i arbetslivet och ställföreträdande generaldirektör på Ungdomsstyrelsen. 

– Vi ser ju stora grupper unga som kanske riskerar att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden, och det måste vi ju ta på allvar och göra något åt, säger Inger Ashing.

Det handlar om unga mellan 16 och 25 som under årets alla månader, varken jobbat i Sverige eller arbetspendlat till grannländerna, inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad nånstans eller läst SFI, svenska för invandrare, mer än 60 timmar. Majoriteten uppges helt sakna inkomster och handlade alltså 2011 om minst 112 100 personer.

Det är något färre jämfört med 2010, men sett till de senaste sex åren ligger andelen stadigt runt 10 procent av alla i den här åldersgruppen:

– Åtta till tio procent varken arbetar eller studerar oavsett konjunktur, och därför kan man ju säga att även i goda tider så kommer det att vara en alldeles för stor grupp unga som inte arbetar eller är i studier, säger Inger Ashing.

Rapporten är den fjärde i ordningen från temagruppen Unga i arbetslivet, som är ett samarbete mellan bland andra Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket.

För första gången finns nu siffror för varje län och kommun, med tydliga skillnader.

I Västmanlands län var den här andelen unga störst med 10,5 procent av alla länets 16 till 25-åringar, och i Jönköpings län var den minst med 6,9 procent.

På samma sätt hade Malmö kommun över 13 procent medan de i Jönköping hade under 6 procent.

Det är viktiga siffror att ta till sig lokalt, enligt Inger Ashing.

– Då blir det så att man i varje enskild kommun kan säga "så här ser det ut hos oss, vad ska vi göra åt det?" En liten väckarklocka.

Vem riktar sig väckarklockan till?

– Det handlar om alla aktörer i samhället. Nationella myndigheter, kommunala aktörer, privat näringsliv, civila sektorn. För att kunna åstadkomma en bättre arbetsmarknadssituation för unga så behöver alla på olika sätt hjälpas åt, säger Inger Ashing.