Trots dom i EU-domstolen - flyktingbarn skickas tillbaka

1:44 min

Många av de flyktingbarn som kommer till Sverige via andra EU-länder kommer även i fortsättningen att skickas tillbaka dit. Detta trots den dom i EU-domstolen som förra veckan slog fast att barn ska undantas från den så kallade Dublinförordningen.

Fredrik Beijer, som är tillförordnad rättschef på Migrationsverket, säger att barn som redan har prövats i andra länder kommer att skickas tillbaka dit.

– Det är ett beslut i Europa som gäller, kan man säga. Det innebär att om man har fått ett uppehållstillstånd eller ett avslag, om man har fått sin sak prövad i ett annat land, då tolkar vi domen så att Dublinförordningen fortfarande är tillämplig, och ett återtagande till det andra landet är möjligt, säger Fredrik Beijer.

Den 6:e juni kom domen som slår fast att barn ska undantas från regeln att flyktingar alltid ska prövas i det EU-land som hon eller han först kommer till.

Enligt domen är det bäst för barnet att få prövas i det land man befinner sig i.

Förra året fattade Migrationsverket nästan 400 beslut om att skicka tillbaka barn till andra länder. Men för några veckor sedan stoppades alla överföringar i avvaktan på domen.

Nu har Migrationsverket analyserat domen och alltså kommit fram till att barn som har fått ett besked i ett annat land ändå kan skickas tillbaka. Men man vet fortfarande inte hur många det handlar om.

Det kan röra sig om hälften av barnen, säger Fredrik Beijer i dag.

– Vi tittar just på det. Det har inte varit den springande punkten fram till nu. Nu kommer det att vara en viktig faktor, så vi har inte överblick över det i dag.

Migrationsverket kommer nu att få lägga mer tid på att ta reda på exakt var i asylprocessen de ensamkommande ungdomarna befinner sig. Och åldersprövningarna kommer att bli mycket viktigare, eftersom det blir helt avgörande för var man ska få sin asylrätt prövad.

Barnens egna berättelser ska vägas samman med röntgenundersökningar av handleder, skelett och tänder.

Men helt säker kan man ändå inte vara, konstaterar Fredrik Beijer.

– Ingen av oss kan ju fastställa en ålder, det måste man komma ihåg. Man måste hela tiden göra en bedömning av om det som den sökande har berättat är sannolikt eller inte.