Natos bedömning av försvaret kritiseras

Nato säger nu att när det nya försvaret kommit på plats så kommer "Försvarsmakten att ha den förmåga och stridsduglighet som krävs för att avskräcka anfall och, om det misslyckas, försvara landet mot alla utom de mest ihärdiga och utdragna angrepp". Det är alltså ett delvis annat språk än den svenske överbefälhavaren gjorde när han pratade om sitt omtalade "enveckasförsvar".

Nato anser att det svenska försvaret har den utrustning och kompetens som krävs för att kunna göra militära insatser tillsammans med Nato.

Kristdemokraternas försvarspolitiska talesperson Mikael Oscarsson håller inte med om Natos beskrivning.

 – Man gör en bedömning på någonting som vi inte har. Man säger att det här ska varar om ett år. Det var vad vi hade beställt, men vi får inte det, säger han.

Mikael Oscarsson hänvisar till att det nya försvaret med anställda soldater som Nato utgår ifrån kommer stå färdigt tidigast 2019 eller möjligen först 2023. För att nå dit behövs utökad budget, enligt vad överbefälhavaren tidigare sagt. Så vilken förmåga försvaret kommer ha, återstår att se, inte minst med tanke på personalomsättningen, menar Mikael Oscarsson.

– Av de heltidsanställda slutar väldigt många fler än vad det var tänkt. När det gäller den stora delen, de deltidsanställda, där fungerar det inte alls, säger han.

Men försvarsminister Karin Enström menar att Natos analys är en positiv bekräftelse vad gäller försvarets utveckling.

 – Natos utvärdering är ett viktigt kvitto på att försvarsreformen som nu genomförs är på rätt väg och att förvarsmakten utvecklas i rätt riktning, säger hon.