Alger kan bli mat och energi på Skaftö

– Jag blev väldigt förvånad, eller snarare glatt överraskad, säger Fredrik Gröndahl.

31 miljoner - det är nästan som att vinna högsta vinsten för en forskare i marinbiologi- eller snarare industriell ekologi på KTH, som är Fredrik Gröndahls egentliga tillhörighet.

Det är det statliga vetenskapsrådet Formas som delat ut 25 miljoner, Regioner, kommuner och enskilda livsmedelsföretag bidrar med resten.

– Algerna som vi odlar ska vi sen stoppa in i ett bioraffinaderi, där vi kan utvinna mat eller mattillsatser. Det kan vara djurfoder, vi ska titta på värdefulla kemikalier, och annat sådant material som man kan få fram, säger Fredrik Gröndahl.

Men inte nog med det, den algmassa som blir kvar, den kan användas som biomassa för att producera energi. Och restprodukten, den kan bli näring till odlade växter. Och det är viktigt för miljön att algerna odlas vid kusten.

– Hela poängen är då att odlingen ska vara i havet, så att algerna också plockar upp närsalter. Detta för att de inte ska bidra till övergödningen, utan kanske förbättrar miljön lokalt när man tar upp dem.Projektet ingår i en ny internationell tillväxtgren som kallas för blå tillväxt, där man utvecklar nya näringar i havet och vid kusterna.

Så man kan tänka sig att det poppar upp bioraffinaderier här längs västkusten?

– Ja, algbioraffinaderier. Där man istället för olja använder en algbiomassa. Och det är ju lite spännande, för olja var ju en gång alger, eller mikroalger. Och nu kan vi göra det här med odlade alger istället.