Dystert år väntar kommuner och landsting

Det ekonomiska läget för kommuner och landsting ser kärvt ut i år. Drygt 100 kommuner och nästan alla landsting räknar med underskott i budgeten, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL.

En stor del beror på att fördelningen mellan olika åldrar i befolkningen håller på att förändras, säger Annika Wallenskog, som är chef för ekonomisk analys på SKL.

– Andelen äldre kommer att öka, liksom andelen barn och unga, och det blir färre personer som bidrar till försörjningen. Där kan vi se att det ser betydligt tuffare ut än vad har det gjort på väldigt många år, säger hon.

Det är först mot slutet av året som alla pusselbitar i kommunernas ekonomi finns på plats. Men redan nu kan man se att 2013 blir ett kärvt år.

Så här långt är det 102 kommuner som räknar med minus i budgeten i år. Och då fattas fortfarande uppgifter från många kommuner.

En del av förklaringen är flyttvågen in till de stora städerna. De små kommunerna töms på yngre medan inflyttningskommunerna måste göra stora investeringar. Dessutom har kostnaderna för socialtjänsten ökat kraftigt sedan finanskrisen.

Tuffast är det för landstingen, där nästan alla räknar med minus i budgeten.

Nu kan det bli skattehöjningar. Sju kommuner och ett landsting har redan flaggat för det. Men det kan bli betydligt fler som höjer skatten, tror Annika Wallenskog på SKL.

– Oh, ja. Ungefär hälften av kommunerna och landstingen fattar beslut om sin budget i juni och hälften väntar till senare. Men just när det gäller skattehöjningar så väntar man in i det sista.

Läget kan förändras genom till exempel höjda statsbidrag. Men som det ser ut nu kan landstingen tvingas höja skatten också kommande år.

– Ja, det finns risk att de kommer att få lov att fortsätta att höja skatten. Landstingen har nu tagit över kollektivtrafiken och där ser vi också jättehöga kostnadsökningar framför oss, säger Annika Wallenskog på SKL.

Artikeln är korrigerad.