Oklart om regeringens inblandning i Nuon-affären

3:31 min

Nu väcks frågor om hur mycket statsminister Fredrik Reinfeldt och de borgerliga partiledarna kände till när statliga Vattenfall köpte holländska Nuon.

Nuon-affären har lett till rekordstora nedskrivningar för Vattenfall. Oppositionen kräver en utredning om vad som hände i regeringskansliet före affären.

Hur inblandade var statsministern och de borgerliga partiledarna när statliga Vattenfall köpte det holländska energibolaget Nuon?

I veckan hävdade finansmarknadsminister Peter Norman att dåvarande näringsministern Maud Olofsson aldrig informerade de andra partiledarna om det förestående köpet.

– Maud Olofsson var informerad men någon information med partiledarna skedde inte före det att beslutet togs. Partiledarna hade inte information om den här affären när den genomfördes, sa han.

När statliga Vattenfall planerade den största svenska kontantaffären någonsin, i hundramiljardersklassen, ska alltså dåvarande centerledaren och näringsministern Maud Olofsson ha hanterat  kontakterna med Vattenfall på egen hand, utan att ha talat med vare sig statsministern eller de andra partiledarna i regeringen.

Detta trots att det på näringsdepartementet fanns farhågor för att köpeskillingen var alldeles för stor och att bolaget inte skulle klara statens avkastningskrav.

Maud Olofsson har på senare tid inte velat kommentera frågan men i en Eko-intervju i februari i år gav hon en annan bild än Peter Normans.

Enligt Olofsson förankrade hon sitt agerande i regeringen efter att först ha ställt kritiska frågor till Vattenfalls styrelse.

– Då ställde jag kontrollfrågor därför att jag var väldigt tveksam till den här affären. Kan ni klara avkastningen om ni gör den här investeringen och fick till svar: Ja. Och det förankrade jag naturligtvis med de som sitter i regeringen, så är det ju, sa hon.

Vad ställde de för frågor, statsminstern och dina partiledarkollegor när du presenterade de här planerna på att göra den här affären?

– De ställde naturligtvis samma frågor som jag hade ställt mig. Kommer vi att klara avkastningen? Och eftersom vi fick det svaret från styrelsen att de skulle klara det så hade vi ju ingen anledning att betvivla det.

Vare sig statsministern eller de två andra borgerliga partiledarna vill låta sig intervjuas. Men de hälsar att de har samma version av händelseförloppet som Peter Norman, alltså att de inte informerats av Maud Olofsson.

En regeringskollega som har berättat att han hade information om affären i förväg är finansminister Anders Borg. Borgs departement var inblandat i frågan om Vattenfall gjorde en riktig värdering inför köpet.

– Det är klart att vi på finansdepartementet också reste ett antal frågor och det är ju dom som också återspeglas i vad Näringsdepartementet undrar om, nämligen klarar man avkastningskravet givet dem här stora investeringen. Då ställ den frågan till styrelsen och den gör den bedömningen att så är fallet, säger Anders Borg.

Näringsminister Maud Olofssons statssekreterare Ola Alterå hade direkt kontakt med Anders Borgs statssekreterare Hans Lindblad enligt ett PM som skrevs på näringsdepartementet.

Enligt samma dokument ska Maud Olofsson också ha tagit upp frågan med statsministern och de andra partiledarna och då återkommit med slutsatsen att citat "finns ej skäl att säga nej till affären" slutcitat. Detta ska enligt dokumentet ha skett vid samma tid som Vattenfalls styrelse beslöt lägga bud på Nuon men innan själva budet lades.

På presskonferensen i tisdags sade Peter Norman att han har talat med berörda parter och kommit fram till att det dokumentet inte återspeglar verkligheten. Men Norman ville inte berätta på vilket sätt och om Maud Olofsson var en av dem han talat med. I stället hänvisar finansmarknadsministern till konstitutionsutskottet som väntas behandla frågan våren 2014. 

Eftersom Konstitutionsutskottet, KU, inte har tillgång till vad som sagts mellan partiledarna, är det ovisst om en KU-behandling skapar större klarhet i frågan om vem i regeringen som visste vad om den affär som senare visat sig så ödesdiger för statens största bolag.