Miljöersättningarna har gjort att länets slåtterängar blommar

1:42 min

Den negativa utvecklingen för slåtterängarna i Norrbotten har vänt. Arealen av äng och slåttermark har stadigt minskat från början av 1900-talet, men under de senaste 16 åren har arealen slåtteräng ökat.

Norrbotten är nu det län som har den näst största arealen slåtteräng i landet. Bara Skåne har mer.

Det är enligt Åsa Jonsson på länsstyrelsens landsbygdsenhet en direkt följd av de miljöersättningar som infördes för just skötsel av slåtterängar.

Förra året betalades det ut drygt 14,9 miljoner kronor i ersättning för ängs- och betesmarker, därav olika former av ersättningar för slåtterängar med knappt 13,2 miljoner.

– Det är ju en ersättning för den här skötseln. Det är ju ett jobb man utför, säger Åsa Jonsson.

Är de viktiga?

– Ja, det är de, säger Åsa Jonsson.

Den ersättning som betalas ut för just slåtterängar och betesmarker ska enligt Åsa Jonsson vid länsstyrelsens landsbygdsenhet ses som en miljöersättning, där den som sköter marken gör samhället en tjänst för att den vårdar och utvecklar odlingslandskapet och använder miljövänliga metoder. Det gör det möjligt att hålla landskapet öppet med en traditionell skötsel som kan efterliknas den som användes långt tillbaka.

I början av 1900-talet fanns 200 000 hektar äng- och slåttermark i Norrbotten. Slåttermyrarna var då i den norra delen av länet en viktig källa för foder åt djuren. 100 år senare, vid det senaste sekelskiftet, hade den arealen minskat till cirka 400 hektar. Men sedan miljöersättningarna infördes 1996 har arealen slåtteräng ökat. Bara mellan år 2000 och 2011 noteras en ökning med 200 procent, från 409 till 1 293 hektar.

– Vi kan väl inte säga varför det ökar, men vi ser att det kan ha en tendens att det följer ersättningarna, säger Åsa Jonsson.

Arbetet med slåtterängarna bidrar enligt länsstyrelsen till att miljömålen uppnås, då all skötsel av slåtteräng och betesmark bidrar till den biologiska mångfalden och ökar natur- och kulturvärden. Forskning har bland annat visat att myrslåtter är av betydelse för bland annat häckande fåglar.

– Skulle man inte sköta om de skulle vi inte ha en blomstrande slåtteräng och ett odlingslandsskap som hålls i hävd, men vi vet också att fågellivet, flora och fauna gynnas av att slåtterängen hålls kvar, säger Åsa Jonsson.