Hamburg återkommunaliserar energin

Omröstningen i Hamburg är en del av en våg av återkommunaliseringar av el- och gasnät som drar genom Tyskland, bra för både den tyska energiomställningen och kommuners ekonomi, enligt forskare, men dåligt för stora kraftbolag som Vattenfall.

Först efter en lång rösträkningsrysare stod det klart att kampanjen för att staden Hamburg ska försöka köpa tillbaka kraftnäten från Vattenfall vunnit. "Vårt Hamburg, vårt nät", jublades det på ja-kampanjens valvaka.

Men hur gick det här till då? Stora statliga Vattenfall utslaget av ett gäng frivilligarbetande studenter. Det är såklart en klyscha, men den stämmer - det har varit en Davids kamp mot Goliat. Energijätten Vattenfall, med näringslivet och de styrande politikerna på sin sida och mot dem en koalition av miljöorganisationer, kyrkor och vanliga medborgare. I tre år har de senare drivit frågan om om att köpa tillbaka el- gas och fjärrvärmenäten från Vattenfall och Eon.

Men, hur kunde dom vinna den striden? För att förstå mer så backar vi klockan två veckor och förflyttar oss till en fullsatt föreläsningssal, en vanlig vardagskväll i centrala Hamburg.

– Vill vi skicka pengarna till Stockholm - 100 miljoner Euro... eller ha kvar här?
Så argumenterar en av paneldebattörerna, som sitter på ett podium där politiker, företrädare för en miljöorganisaton och skattebetalarnas förening byter av varandra. Stämningen är god och applådsalvorna duggar tätt, särskilt när någon ger Vattenfall en känga eller lyfter fram hur mycket pengar Hamburg kan tjäna på att själva äga och driva el-, gas- och fjärrvärmenät. Istället för att låta ett utländskt storbolag göra det. Det talas om hur Vattenfall och Eon nu slåss som vilddjur för att få behålla makten över näten.

Det är i samband med att den så kallade koncessionen, alltså rätten att driva ett el- eller gasnät, ska förnyas vart 20 år, som vem som helst som har lust kan ställa upp i ett anbudsförfarande. Det handlar om flera 1000-tals avtal i massor med tyska kommuner och städer som nu alltså ska omförhandlas de kommande åren och där både bolag, kommuner och medborgarinititiv är med och slåss.

Viktigast för svensk del är förstås frågan i Tysklands två största städer, Berlin och Hamburg, där Vattenfall idag förser flera miljoner människor med el och fjärrvärme och den svenska statskassan med vinster i storleksordningen 1 miljard kronor bara för Hamburg.

Även i Berlin, där Vattenfall också äger och driver kraftnäten, kommer en liknande folkomröstning som i Hamburg att hållas i november, opinionsundersökningar pekar på att det även där blir ja till återköp.

Återköp är en bra affär för Hamburg, det hävdar forskarna Kurt Berlo och Oliver Wagner, båda från Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi och som i 20 år forskat på återkommunalisering av el- och gasnät.

 – I den meningen är energi en bra affär och man kan tjäna bra pengar på det i Hamburg, säger forskarna.

I en färsk studie beskriver de hur det genom Tyskland sedan ett par år sveper en våg av återkommunalisering av el- och gasnät. Och där ett viktigt argument för det är att det ger kommuner och städer mer inflytande över den tyska energiomställningen, bort från kol- och kärnkraft och till sol- och vindkraft.

Därför är Vattenfall inte heller en lämplig partner för Hamburg, för deras affärsmodell, att satsa på stora centrala kol- och kärnkraftverk lämpar sig inte för att stötta den tyska energiomställningen, anser de två forskarna.

Det tyngsta argumentet mot återköp har hela tiden varit den ekonomiska risken. Näten i Hamburg beräknas kosta 18 miljarder kronor och det kan bli en dyr affär för redan skuldsatta Hamburg, menar Hamburgs styrande socialdemokrater, näringslivet, kristdemokraterna och skattebetalarnas förening.

För Vattenfalls del är den monopolliknande nätdriften en kassako som bara i Hamburg varje år genererar vinster i storleksordningen en miljard kronor som går vidare till den svenska statskassan. Och näten är mycket viktiga nu när stora delar av bolagets övriga verksamhet i Tyskland går dåligt.

I och med folkomröstningen så måste alltså staden Hamburg, trots att de styrande politikerna egentligen inte vill, anstränga sig för att köpa tillbaka näten. Det kommer att ske i ett öppet anbudsförfarande, som i vilken offentlig upphandling som helst och där tänker också vattenfall ställa upp, säger Pieter Wasmuth, Vattenfalls chef i Hamburg.

Den allra mest lönsamma biten av kraftnäten är fjärrvärmen och enligt Pieter Wasmuth anser inte bolaget att de måste sälja fjärrvärmenätet, och att det nu kommer att krävas en rättsprocess för att reda ut vem som har rätt.

– I fråga om fjärrvärmen så måste det redas ut i domstol, då det finns olika åsikter om staden Hamburg kan tvinga Vattenfall att sälja tillbaka näten, säger Pieter Wasmuth.

Efter att Angela Merkel gav Vattenfall order att stänga av sina gamla kärnkraftverk så har bolaget stämt tyska staten på 30 miljarder i skadestånd, och nu kan det alltså bli fråga om ytterligare en långdragen rättsprocess mellan Tyskland och Vattenfall.

Kanske inte så konstigt att bolaget fått så dåligt rykte i Tyskland. Förutom det så har förstås storsatsningen på brunkol, ständigt krånglande kärnkraftverk och minimala satsningar på förnybar energi bidragit till den negativa bilden.

– Ja, vi precis som alla andra stora energibolag var helt enkelt för långsamma att hoppa på det förnybara tåget, medger Pieter Wasmuth.

Ändå tycker han att hatet har blivit mindre de senaste par åren, i och med att folk insett att energiomställningen inte är en svart-vit fråga med de elaka koncernerna mot de goda förnybara, utan att allas insats behövs.

Men frågan är just det. Hur länge Vattenfall med sina jättelika kolkraftverk kommer att behövas i Tyskland? Vid sidan av återkommunaliseringen av kraftnäten, så handlar motståndet mot de stora koncernerna också om att många tyskar vill ha ett decentraliserat elsystem - ett medborgarelsystem - där strömmen produceras i de miljoner solcellsanläggningarna, och i samägda vindparker och biogasanläggningar.

Idag så äger de fyra största kraftbolagen, varav Vattenfall är ett, bara 6 procent av den förnybara elproduktionen i hela Tyskland. En majoritet ägs av vanliga medborgare. Så för Vattenfall och de andra kraftproducenterna är den småskaliga utbyggnaden av kraftförsörjningen som nu sker en mardröm. För varje dag som går förlorar de fler och fler marknadsandelar.

 I en grön och lummig förort i västra Hamburg möter vi Helmuth Groscurth, chef för det lilla oberoende Arrhenius-institutet, uppkallat efter den svenske fysikern och nobelpristagaren Svante Arrhenius.

Vid sitt vardagsrumsbord förklarar Helmuth Groscurth att det bästa kraftjättarna nu kan göra är ordnad reträtt, att krympa kontrollerat. För det de har att erbjuda, stora kärn- och kolkraftverk som levererar många miljarder kilowattimmar, behovet av det kommer att minska allt mer i takt med att sol och vind byggs ut.

Att resultatet i det tyska riksdagsvalet, skulle ha så stor påverkan tror han inte. Störst motståndare mot utbyggnaden av vind- och solenergi var det liberala partiet och de gjorde sitt sämsta val någonsin och måste nu helt lämna den tyska riksdagen. Med andra ord kommer utbyggnaden av förnybar energi att fortsätta, oavsett vad det nu blir för regeringskoalition i Tyskland. Därmed kommer marknaden för Vattenfall och de andra kraftjättarna med sina kolkraftverk att fortsätta krympa.

-– Ja det stämmer. I framtiden kommer vi inte kunna ha fokus så mycket på produktion av elektrisk energi, säger Vattendalls VD i Hamburg Pieter Wasmuth.
– Så vad återstår då?
– Ja, det som blir kvar handlar om att transportering och lagring av el, att bygga intelligentare nät och flexibla lösningar, det ska vi rikta in oss mer på i framtiden, enligt Pieter Wasmuth.

Men just där kan alltså planerna på återkommunalisering sätta käppar i hjulet också för den delen av Vattenfalls verksamhet. Om bolaget blir av med ett eller flera av de lönsamma näten, ja vad har man då kvar? Därför är nätfrågan så viktig för Vattenfall. En tysk affärstidning har till och med kallat kampen om näten för vattenfalls sista strid i Tyskland och i tyska medier spekuleras om Vattenfall kommer att lämna Tyskland helt?