Svenska FN-förbundets ordförande:

"FN:s kritik mot Sverige måste tas på allvar"

3:00 min

FN:s rasdiskrimineringskommitté riktar för tredje gången hård kritik mot Sverige, bland annat för brister i att bekämpa diskrimineringen av romer. Frågorna måste tas på mycket större allvar, säger Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic.

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic välkomnar kritiken men tror också Sverige har granskats hårdare på grund av sitt positiva rykte.

– Jag tror att kommittén har valt att vara lite tydligare den här gången och påtala att man förväntar sig lite mer av Sverige.

FN kritiserar Sverige för brist på åtgärder mot de allt vanligare hatbrotten, och för att landet inte agerar kraftfullt mot brännmärkning och diskriminering av romer.

Kritiken sammanfaller med de aktuella rapporterna om polisregistreringen av romer. Frågan är om den här registreringen har sina rötter i en rådande attityd i samhället gentemot romer.

– Romernas utsatthet är internationellt känd. I många länder har de det tufft och är en av de grupperna som har det svårast. Och även i Sverige, även om man försöker från politiskt håll, från regeringen, och man har en dialog med olika romska organisationer och så vidare, vilket är naturligtvis positivt, ändå är den breda biten när det gäller diskrimineringen som rapporten tar upp, att det är fortsatt diskriminering när det gäller bostäder, barnens skolgång osv och utanförskap när det gäller arbete.  Man bör arbeta på ett mer genomtänkt sätt med den romska gruppen även om det  finns positiva exempel - lotsar för att få barn i  skolan och vuxna i arbetet. Men det är otillräckligt för att diskrimineringen av romerna är historisk men också än idag så omfattande i samhället. Tyvärr, säger Aleksander Gabelic. Men problematiken ligger inte enbart i allmänna attityder, säger han.

– Det finns en bristande kompetens och framförallt ett samlat agerande när det gäller att utbilda personal på myndighetsnivå men också på politisk nivå - att vara tydlig och följer upp det som  man beslutar och att det efterlevs. 

Främlingsfientliga och rasmotiverade hatbrott ökar i Sverige, men det råder brist på effektiva åtgärder för att komma åt dem, enligt FN:s kommitté.  Alltfler hatbrott rapporteras till polisen men antalet preliminära utredningar och fällande domar minskar.

Inte konstigt, menar Aleksander Gabelic, när det till och med saknas en gemensam definition och ett juridisk prejudikat gällande hatbrotten. Efter att Integrationsverket avvecklades har en del frågor hamnat mellan stolarna, säger Gabelic och Svenska FN-förbundet vill gärna se att en ny myndighet bildas.

– En myndighet för mänskliga rättigheter som finns i andra länder och som vid sidan av DO (Diskrimineringsombudsmannen) skulle hjälpa kommuner och myndigheter med att leva upp till de åtaganden som Sverige idag skrivit under när det gäller internationella konventioner.